Otaliga svenskar har från färjan Helsingborg – Helsingör sett slottet Kronborg, Danmarks mest kända byggnad. När unionskungen Erik av Pommern uppförde Kronborg på 1420-talet stod tullintresset i centrum. För Danmark, som behärskade sundets båda stränder, kunde tullavgifter från passerande fartyg bli en guldgruva. Trots denna insats är kung Erik i mångas ögon en tragisk gestalt som till slut förlorade sina danska, norska och svenska kungakronor, kanske lika tragisk som Shakespeares grubblande prins Hamlet på just Kronborgs slott.
Öresundstullen infördes av Erik av Pommern 1429 (eventuellt kan det ha rört sig om en höjning av en äldre tullavgift). Den blev en viktig inkomstkälla för det danska riket i en tid när nationalstaterna kring Östersjön expanderade i en frenetisk kamp om territorium och handelsinkomster. Förutom de skandinaviska riken (Sverige, Norge, Danmark) som var nödtorftigt förenade i Kalmarunionen från 1397 konkurrerade också England och de nederländska handelsstäderna om handelsvägarna. Dessutom tillkom den av Lübeck dominerade Hansan, ett förbund av handelsstäder som visserligen passerat sin höjdpunkt men ändå var en stark maktfaktor i området.
ANNONS
Kampen kring Östersjön kom också att få konsekvenser för svensk inrikespolitik. Erik av Pommerns konflikt med Hansan ska enligt en omdebatterad tes av historikern Erik Lönnroth ha skadat Bergslagens exportintressen, vilket gav upphov till bergsmannen Engelbrekts uppror 1434. Konfliktens efterdyningar förde i sin tur Gustav Vasa till makten knappt hundra år senare samt bidrog till konsoliderandet av en svensk statsbyggnad och början till en förvaltning som fram till idag satt sin prägel på det svenska samhället.
Kronborg slott
Kronborg slott ligger på en spetsig udde som sträcker sig ut i sundet. Det intilliggande Helsingör från 1200-talet var sannolikt från början ett färjeställe för fartyg från Helsingborg. Ganska snart blev staden ett handelscentrum med sillfisket i Öresund som näringskälla. Idag är bykärnan bevarad och gatubeläggningen har återställts i sitt ursprungliga skick. Några av de historiska sevärdheterna är Karamelitklostret och S:t Olai kirke från 1200-talet (ombyggt på 1500-talet), hantverkarhus från 1700-talet längs Strandgade och det kungliga lustslottet Marienlyst från 1760. Dessutom finns Prins Hamlets minnesgrav med statyer av Hamlet och Ofelia.
Om Shakespeare hade besökt det slott där han lät sitt drama utspelas (vilket han knappast gjorde) hade han ändå inte sett det medeltida slottet med dess röda tegelmurar, vindlande trappor och skottgluggar. Eriks slott, kallat Krogen, förvandlades från 1580-talet av Fredrik II till ett renässansslott, Kronborg, som hade vita fasader av huggen sandsten och tak av kopparplattor. De yttre försvarsbastionerna byggdes också ut kraftigt. Grundformen med en 80 meter kvadratisk mur behölls dock. Restaureringar under 1900-talet har dessutom tagit fram den stora salen i Stora tornets mur och kammaren i norra flygelns bottenvåning.
Bild: Dguendel
Kronborgs slott är beläget på en udde cirka 500 meter nordost om Helsingörs centrum på Själland i Danmark.
Tvillingstäderna Helsingborg och Helsingör
Genom det smala sundet mellan tvillingstäderna Helsingborg och Helsingör fraktades på medeltiden järn och andra råvaror, spannmål och sill till kontinenten medan kläde, salt och vin gick i motsatt riktning till nordborna. Fartygens värdefulla laster drog emellertid till sig sjörövare, vilket bland annat Adam av Bremen berättar om redan på 1000-talet. Som skydd anlades borgar i takt med att handelsplatserna tillväxte. Helsingborg fick på 1100-talet en tornborg, i början av 1300-talet en mer avancerad befästning, Kärnan. Under Eriks tid byggdes Kungsgården i Malmö (Malmöhus), Landskrona fick stadsprivilegier (1413) och Köpenhamn övertogs från biskopen i Roskilde.
ANNONS
ANNONS
Även om stränderna var det konkurrens. Magnus Eriksson (kung 1319-1355) lade vad som idag omfattar Skåne, Blekinge och Halland under en svensk union men Valdemar Atterdag (dansk kung 1340-1375) återtog landskapen. Öresundsområdet utvecklades sedan till det danska rikets urbana centrum under senmedeltiden. Därmed hamnade sjöpassagen också i centrum för maktkampen i Norden. Stormakter som England och Frankrike samt handelsmakter som de nederländska städerna och Hansan strävade efter en maktbalans i området, för att trygga sjöfarten, men de nordiska härskarna och stormännen var oftast på offensiven i konflikter som bara delvis följde nationsgränserna.
Erik av Pommern
Huvudpersonen i det verkliga dramat kring Kronborg var alltså Erik av Pommern, unionskung från 1412 till 1430-talets slut då han fördrevs från makten och sadlade om till sjörövaryrket. Erik föddes 1382 som son till Vartislav VII av Pommern och Maria av Mecklenburg. Modern var dotter till Valdemar Atterdags dotter Ingeborg och därmed äldre syster till den regerande unionsdrottningen Margareta. Sedan Margaretas son avlidit i unga år tog hon sig an Erik som adopterades och kröntes till unionskung och tronföljare i Kalmar 1397. Först efter den kraftfulla Margaretas död 1412 blev han dock i praktiken regent. Från henne övertog Erik en stark kungamakt och en nordisk union. Tidigare uppfattningar om Eriks enväldiga politik har numera nyanserats. I praktisk politik sökte han stöd hos enskilda och grupper i rådskretsen. Adelns medverkan var nödvändig i konflikterna med Hansan och från 1430-talet med de upproriska svenskarna. Redan från början inledde Erik krigshandlingar mot andra stater för att förverkliga sitt program. Konflikten med Holstein om Sönderjylland (Slesvig) blev långvarig och slutade i nederlag.
Försökte skapa ett danskt Östersjövälde
Nationalstaternas expansion var den viktigaste drivkraften i kampen om Öresund. Vad som hade varit lokala borgar övergick till att bli bastioner i konflikter mellan nationalstater. Erik av Pommerns flitiga fästningsbyggande under 1400-talets första del hade sin grund i ett expansivt utrikespolitiskt program. Syftet var att genom att bevara unionen och samtidigt hålla Hansan på plats skapa ett danskt ”Dominium maris Baltici” (Östersjövälde). Intresset riktades inte bara mot själva sundet utan också upp mot Baltikum. Västerut lockade allianser med Frankrike och England. Erik av Pommern var från 1406 gift med Phillippa av England. Den endast tolvåriga bruden var dotter till Henrik IV av England (kung 1399-1413). Äktenskapet, en tidstypisk strategisk förbindelse mellan två stater, var barnlöst.
ANNONS
Ett Östersjövälde förutsatte kontroll över Öresund. Och det är här Krogen/Kronborg kommer in i bilden, ”Öresunds nyckel” som slottet på den vindpinade udden har kommit att kallas. Slottet fick metertjocka murar för att stå emot beskjutning från de allt större Hansakoggarna. Förutom slott förutsatte kontrollen över sundet också en stark örlogsflotta. Införandet (eller höjningen) av Öresundstullen 1429 skedde i kölvattnet på en konflikt med Hansan 1426-1427. Att allianserna under denna tid gärna kastades om visas för övrigt av att Danmark och Hansan gick i krig mot Nederländerna 1438-1441, Danmark och Nederländerna mot Hansan 1510 och arvfienderna Sverige och Danmark mot samma mål under 1530-talets så kallade grevefejd.
Öresundstullen blev viktig för den danska ekonomin
Till att börja med krävdes alla fartyg på samma avgift, oavsett lastens storlek och innehåll. Vid 1400-talets mitt infördes dock en särskild varutull (vin, salt och koppar), ofta betalad i natura. Tullinkomsterna tillhörde formellt unionen men blev i praktiken en resurs för de danska krigsinsatserna och ett tillskott till kungens egen ekonomi. Gränsdragningen mellan kungen som person och som statsman tillhör i allt väsentligt en senare tid. Öresundstullen fick en viktig roll för den danska ekonomin och upplevdes också som betungande av de andra staterna. Trots Eriks offensiva politik kunde danskarna inte genomdriva tullbeskattningen fullt ut. Av och till tvingades man medge tullfrihet för hanseatiska städer som Hamburg, Lübeck, Wismar, Lüneburg, Stralsund och Rostock (vid frakt av egna varor). Även svenska fartyg befriades från tull.
Erik av Pommern inrättade Öresundstullen 1429 och lät i detta syfte resa borgen Kronborg i Helsingör.
Uppror i Sverige
Under Erik ökade det danska inslaget även i den svenska lokalförvaltningen. Danska och utländska fogdar tillsattes i Sverige. Om en av dem, Jösse Eriksson från Jylland (fogde över Västmanland och Dalarna), berättar den mot Erik tendensiösa Engelbrektskrönikan, att han lät hänga upp tredskande bönder över eld. Bara lojala biskopar utnämndes. Skatteindrivningen effektiviserades för att möta krigens behov. Krig utbröt också mot Hansan som motsatte sig tullavgifterna och dessutom stödde Holstein. I början gick kriget bra men Erik led nederlag 1431 och Hansans blockad av Öresundshandeln blev alltmer effektiv. Upproret i Sverige från 1434 kom att få ödesdigra konsekvenser för unionskungen. Vid ett möte i Vadstena ställde sig Erik helt oförstående till det svenska riksrådets missnöje och krav på inflytande. Han tänkte inte bli någon ”jaherre” till rådet, förklarade han konungsligt. Två år senare tvingades han acceptera att regera med riksrådets samtycke. Konflikten hårdnade dock. Den danska högadeln vände sig mot Erik som de närmaste åren förlorade alla sina riken. I stället erkändes Kristoffer av Bayern som unionskung. Erik flydde till Visborg på Gotland där han verkade som sjörövare några år. De sista åren av sitt liv bodde han i sin födelsetrakt i Pommern tillsammans med sin ”frilla” (älskarinna) Cecilia i ett närmast legitimerat förhållande (Phillippa dog 1430) och avled där 1459.
ANNONS
Erik av Pommern i historieskrivningen
Erik av Pommern har av eftervärlden ofta setts som en oduglig och grym regent. Han var visserligen en historiens förlorare men man kan också peka på hans storslagna planer för dansk Östersjöpolitik och det målmedvetna strävandet att göra Danmark till en stormakt. Hans grymhet var knappast värre än andra furstar som försökte driva in skatt från bondebefolkningen. I mycket är hans beska eftermäle en följd av det sena 1800-talets nationella historieskrivning där unionstiden målades med dystra färger.
Öresundstullen levde kvar
Eriks slott i Helsingör överlevde honom och fortsatte att ha en central roll för det danska riket. Efter nordiska sjuårskriget 1563-1570 höjdes Öresundstullen för att bekosta den ombyggnad av Kronborg som motiverades med tullens fortsatta betydelse. Därmed var cirkeln på sätt och vis sluten. Öresundstullen användes för att stärka kontrollen av dess fortsatta indrivande. Även i fortsättningen spelade dock krigslyckan in. Sverige erhöll tullfrihet genom Brömsebrofreden 1645 och 1658 blev Skåne svenskt. Tullfriheten förlorades dock med stormaktsväldets fall 1720. Först 1857 i en ny liberal epok försvann Öresundstullen för gott.
Öresundsbron är en 15,9 km lång järnvägs-och vägförbindelse mellan Malmö och Köpenhamn. Beslut om att den skulle byggas fattades efter många turer 1994. Den svensk-danska bron stod färdig 1 juli 2000 och finansieras av broavgifter.
En fast förbindelse över Öresund hade diskuterats i årtionden innan byggstarten. Riksdagen godkände projektet redan 1992 varefter ett avtal med Danmark skrevs under. Ett slutgiltigt beslut skulle dock föregås av en miljöprövning. Vattendomstolen sa ja, under förutsättning att vattenflödet inte påverkades, medan koncessionsnämnden för miljöskydd avstyrkte. Efter beslutet 1994 att ändå fullfölja projektet lämnade centerledaren Olof Johansson den borgerliga regeringen.
Broförespråkarna anser att förbindelsen gynnar näringslivet och underlättar arbetspendling samt kontakter mellan universiteten i Lund, Köpenhamn och Roskilde. Motståndarna anser att saltvattentillförseln till Östersjön hotas och därmed torskbeståndet. Öresundsbron är ett exempel på dimensionen tillväxt/miljö i svensk politik. Moderater, folkpartister (liberaler), kristdemokrater och socialdemokrater stod emot center-, vänster- och miljöpartister.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vem var Erik av Pommern?
Varför lät Erik av Pommern upprätta Öresundstullen?
Varför utbröt det uppror i Sverige mot Erik av Pommern?
När upphörde Öresundstullen?
Litteratur:
Jan Berggren, "Makt och tull i Öresund", i Tull i Öresund, 2000
Gottfrid Carlsson, "Erik av Pommern", i Svenskt biografiskt lexikon, 1953
Dag-Ivar Rogneröd, Fra Akerhus festning til Kronborgs slott, 1996
