Nya Lödöse är en fascinerande del av Sveriges historia - en stad som såg både framgång och undergång under 1500-talet. Staden grundades av Sten Sture för att stärka handel och bryta Danmarks makt vid Västerhavet. Staden blev snart en smältdegel av olika kulturer och yrken. Här kunde man se trähus bredvid stenlagda gator, handelsbodar och en kyrka. Trots tillväxt och stöd från kungar som Gustav Vasa, var Nya Lödöse också en stad i konfliktens skugga. Den drabbades hårt av krig och brändes ned flera gånger, tills den slutligen övergavs. Arkeologiska fynd ger oss en glimt av vardagen i staden, från matvanor till de föremål människorna använde. Det är en berättelse som innehåller allt från maktspel och krig till hur helt vanliga människor levde sina liv.
En stadsgård i Nya Lödöse, från utgrävningarna i Gamlestaden. Dataanimation.
Historisk bakgrund
På 1400-talet Sverige såg helt annorlunda ut än vad det gör i dag. År 1397 hade de nordiska länderna undertecknat en fredsunion i Kalmar, men det dröjde inte länge förrän det blev nya strider i Västsverige. Nästan hela den viktiga kusten mot väster tillhörde Danmark. År 1473 beslutade därför den svenska riksföreståndaren Sten Sture att en ny stad skulle byggas där Säveån mynnade ut i Göta Älv. Han ville öka handeln med Holland eftersom det därifrån exporterades stora mängder salt som behövdes för det ökade sillfisket utmed kusten. Man ville också skapa nya förutsättningar för den internationella handeln utanför Hansans inflytande.
ANNONS
Användbara begrepp
Borgare: Person som hade rätt att bedriva näringsverksamhet, handel och hantverk på en särskild ort. Läs mer >
Hövitsman: En person i styrande ställning eller kungens ställföreträdare.
Predikarbröder: Män vars viktigaste uppgift var att berätta om sin religiösa tro och uppmuntra andra människor att leva efter denna tro.
Stadsrättigheter: Kungamakten gav en stad rätt att bedriva handel och andra näringar.
Den äldre handelsstaden Lödöse som grundades på 1000-talet låg drygt 30 kilometer norrut utefter Göta Älv. Under unionsstriderna på 1470-talet fick svenska skeppare betala tullavgifter på väg till och från Lödöse och detta brukar ses som en av orsakerna till att man beslöt bygga en ny stad närmare Västerhavet. Ett annat skäl till nyetableringen kan också ha varit för att få kontroll över nya regionala handelsvägar. Redan ett år efter Sten Stures beslut om den nya staden, år 1474, beslöt man att den skulle överta den gamla stadens namn även om den gamla staden fortfarande fanns kvar. Så kom städerna att kallas Gamla Lödöse och Nya Lödöse.
Nya Lödöses framväxt och undergång
Nya Lödöse byggdes efter en bestämd plan med trähus och stenlagda gator. Biskop Hans i Skara, herr Ture Jönsson lagman, herr Tord Bonde och riddare Karl Bengtsson fick i uppdrag att övervaka arbetet. Staden fick stadsrättigheter och alla som flyttade till den nya staden erbjöds tullfrihet i 20 år, tre frimarknader samt skydd mot hövitsmannen på Bohus fästning. Människor flyttade in till staden från olika håll och av olika anledningar. Somliga kan ha kommit från den omgivande landsbygden, kanske från de närliggande byarna Kviberg och Härlanda, som också fick bidra med delar av sin mark till den nya stadens försörjning. Några flyttade hit från (Gamla) Lödöse eller andra städer i området och vissa kom från platser utanför det dåtida Sverige. Samtidigt som staden byggdes så anlades ett litet Franciskanerkloster norr om staden. Franciskaner var predikarbröder och de ville helst bo i städer där de träffade mycket folk.
Nya Lödöse. Försök till rekonstruktion av stadsbilden mot 1500-talets slut. På södra sidan om ån synes Landsvägsgatan vidga sig till Stora torget, där rådhuset ligger, på norra stranden gå gatorna mellan bodar och magasin ned mot hamnbryggan. I hörnet strax nordost om stadsbron synes stadskyrkan med begravningsplatsen. Mot landsbygden skyddas staden av vallgrav och grav. Längst i norr finnes hospitalet (det forna Gråbrödraklostret). Säveån rinner genom stadens centrum och Göta älven längs hamnkajerna.
När Gustav Vasa tog makten i Sverige 1521 engagerade han sig i uppbyggnaden av Nya Lödöse som växte snabbt. Men det var inte slut på krig i det nordiska gränsområdet. År 1543 beordrades stadsborna i Nya Lödöse att bygga nytt i området intill Älvsborgs fästning. Stridigheterna fortsatte och Älvsborgsstaden brändes 1563 av danskarna. Då återuppbyggdes Nya Lödöse på sin ursprungliga plats. Kyrkan byggdes ut och staden fick ett rådhus. Sedan var det dags för nästa krig och 1612 brändes och skövlades staden igen. År 1624 beordrade Gustav II Adolf att hela staden slutgiltigt skulle brännas. Marken där staden Nya Lödöse hade legat användes sedan till odlingar och stora jordbruksegendomar, landerier, som bidrog till försörjningen för Göteborgs borgare.
Att leva i en svensk 1500-talsstad
De historiska källorna ger oss ett ramverk om tiden och människorna som levde då, men den mer detaljerade bilden kan arkeologin ge. Nya Lödöse har undersökts av arkeologer flera gånger. De stora undersökningarna på 2010-talet då ett 30-tal stadsgårdar, delar av hantverksområden, stadens kyrka och mer än 1200 gravar grävdes ut har gett en mängd ny information om hur det var att leva i städer på 1500-talet.
ANNONS
Nya Lödöse är som en prototyp för de nya städer som tillkom under 1500- och 1600-talen. Initiativet togs uppifrån, utifrån ett behov och en plan som skapats av samhällets ledande grupper. Nya Lödöse var en liten stad med som mest kanske 1400 invånare. Här fanns trähus, stenlagda gator och torg. Staden hade ett rådhus, en kyrka med kyrkogård, handelsbodar, hantverkskvarter och hamnkvarter. Här levde människor från flera olika länder. Många var köpmän och hantverkare. Och många hade samtidigt grisar, höns och andra djur. De odlade rotfrukter och kål i sina kålgårdar. Det var nästan som bondgårdar inne i en stad.
Arkeologerna Christina Toreld och Imelda Bakunic Fridén förbereder en workshop.
Det arkeologiska materialet ger mycket kunskap om gårdarnas uppbyggnad, till exempel byggdes vissa hus på en dränerande grund av koskallar. Ugnsrester och trasiga keramikkärl visar var köket legat. Nedkilat mellan golvplankor fanns pärlor, lås och nycklar där det kanske en gång stod ett skåp. Fårlortar i huset på andra sidan innergården visar var djuren höll till. En lerfigurin som föreställer Jesusbarnet hittades på innergården. Tappades den, glömdes den eller städades den bort?
Hushållsavfallet slängdes ut genom fönstret eller samlades på hög. Det som finns kvar är ben och fröer som ger oss ledtrådar om vad man åt och drack. Kött av oxe, gris och får tillagades som grytor. Höna och gås var också populärt, men viltkött var inte så vanligt. Fisk åt man mycket, i jorden har ben av sill, gädda, torsk, rocka och pigghaj bevarats. Fisken har både fiskats i närheten av staden och importerats. Säd till bröd som bakades i stadens bakstugor kom från gårdarna på den omgivande landsbygden. Öl var en vanlig dryck för både vuxna och barn.
I de arkeologiska föremålen syns vardagslivet i tappade läderskor, tärningar, spelpjäser, skedar och knivar. Krigen som ständigt var närvarande i Nya Lödöse under 1500-talet har också lämnat spår i form av muskötkulor, delar från armborst, en kanon, en rustning och i försvarsanläggningen som gick runt staden med vallgrav och palissad.
Många av de som levde i Nya Lödöse dog också där. Grav- och skelettmaterialet ger en djup inblick i Nya Lödöse-bornas kön, ålder och hälsotillstånd. På kyrkogården vilar barn och gamla, kvinnor och män. Den utbredda syfilisen, karies i tänderna, arbets- och förslitningsskador, våld mot huvud och andra kroppsdelar sätter alla sina spår i skelettet och kan berätta om hur dessa individer levde sina liv. Pilgrimsmärken, krucifix och radband hos enstaka gravlagda visar på individens religiösa tro. I ett par barngravar låg speciella föremål, en färla och ett risknippe. Dessa föremål var ett tecken på att barnet hade gått i skolan. På 1500-talet gick inte alla i skolan, den var för pojkar och främst för de som skulle bli präster.
ANNONS
Dåtidens läkekonst visar sig i de fröer av kamomill och örten hjärtstilla som finns bevarade i jorden vid magtrakten hos de gravlagda. 1500-talets människor kommer riktigt nära när man studerar gravarna. Med hjälp av experter som osteologer (benspecialister) och arkeobotaniker (specialister på fröer och växter) kan vi få ögonblicksbilder som den här från kyrkogården: En augustidag begravdes ett barn i sex-årsåldern. Barnet hade lindats och lagts till sin sista vila på en bädd av mjuk, dunig tuvull smyckad med vita blomster.
Under 2013 startade den största stadsarkeologiska undersökningen som någonsin genomförts i Västsverige.
Utgrävningen som pågick i stadsdelen Gamlestaden i dagens centrala Göteborg berör den tidigmoderna staden Nya Lödöse som låg där mellan åren 1473-1624.
Visste du att:
När Gustav Vasa tog makten i Sverige 1521 tog han ut skatter på smör och kyrkklockor från bönderna i Västergötland så att man kunde bygga i Nya Lödöse. År 1526 bad Gustav Vasa även alla som bodde i Gamla Lödöse att flytta till Nya Lödöse, samtidigt som han startade den stora reformationen – som bland annat innebar att alla kloster revs. Han bad munkarna i Nya Lödöse att flytta och Franciskanerklostret byggdes om till ett hospital och fattigstuga.
Arkeologerna tar jordprover för att ta reda på vad människor har ätit. Nära ingången till Nya Lödöses kyrka hittade arkeologerna en trälåda där prästen troligen tömde sin potta. När lådan undersöktes hittades rester av avföring. I mikroskop kunde man se spår av ris, russin och fikon. Det var fin mat som importerats. Från 1500-talet finns ett tyskt recept på risgröt bevarat: gröten åts med russin och fikon.
Täcken och kuddar kunde stoppas med kaveldun på 1500-talet. Mellan golvplankorna vid väggen i ett av husen i Nya Lödöse låg tusentals små frukter av kaveldun. Kaveldun växer i vatten och bildar "cigarrer". När de torkas frigörs mängder av håriga frukter till stora dunmoln. Ett enda honax uppges innehålla mer än 100 000 blommor och dunet kan fylla en tioliters hink. Dunet har använts till stoppning i dynor och bolster, men skulle då (enligt uppgift) blandas med fågeldun.
Man tillverkade isläggar av oxarnas och hästarnas mellanfotsben. 1500-talets skridskor!
Norrmän ville inte äta pigghaj men sålde den till Nya Lödöse. Den norske prästen Peder Clausson Friis skrev boken Om diur, fiske, fugle och traer udi Norrig 1599. Där får vi får veta att pigghajen tycker om människokött, och att många norrmän därför inte vill äta fisken. Däremot har många blivit rika på att skeppa torkad pigghaj till "Nylöse uti Sverige".
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Varför tror du att det byggdes nya städer i Sverige på 1500- och 1600-talen?
Känner du till några andra städer som heter något med Nya eller New? Har de städerna några gamla motsvarigheter?
Fanns det skolor och vilka fick gå där?
Vilka yrken fanns representerade i Nya Lödöse?
Hur fick man tag i mat i 1500-talsstäderna? Ge exempel på vad man åt.
Vilka språk tror du man talade i Nya Lödöse på 1500-talet och i början av 1600-talet?
Ge exempel på några arkeologiska fynd och vad de kan berätta om livet i Nya Lödöse.
Vilka händelser ledde till stadens undergång?
Ta reda på:
Hur var handelsförbindelserna mellan Sverige och andra länder under 1500-talet?
Vilka andra städer fanns i Sverige under 1500-talet?
Hur kan det ha sett ut i Nya Lödöse?
Ovan kan ses två olika typer av visualisering av en stadsgård i Nya Lödöse, båda baserade på de bebyggelselämningar och föremål som hittats på plats i Gamlestaden, Göteborg.
Texten är sammanställd av arkeologerna Imelda Bakunic Fridén, Rio natur- och kulturkooperativ och Christina Toreld, Bohusläns museum Texterna är hämtade från Nya Lödöse tidning nr 1, 6, 7 och www.stadennyalodose.se
Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?
