Engelbrekt Engelbrektsson

Medan Norrland erövrades slöt garnisonen i Stockholm i juli vapenstillestånd med de upproriska. Sedan kung Eriks sista betydande styrkor inneslutits utanför Norrköping begav sig Engelbrekt i augusti till Vadstena, där rikets råd samlats. Här ska han ha farit våldsamt fram mot vissa av rådsherrarna men fick dem att ansluta sig till resningen, som därigenom gavs en helt annan legitimitet än tidigare.

Vid det möte som sammankallats i Arboga i januari 1435 valdes Engelbrekt till rikshövitsman och kunde jämte flera av sina närmaste män ta plats i rådskretsen. När operationerna mot Erik av Pommern återupptogs i februari 1436 hade Engelbrekt dock den nyvalde riksmarsken Karl Knutsson vid sin sida som befälhavare. Kort senare - under en båtresa på sjön Hjälmaren i maj - mördades han av en personlig fiende, Magnus Bengtsson Natt och Dag, i närheten av Göksholm. Att Karl Knutsson omedelbart tog mördaren och dennes far under sitt beskydd har givit upphov till spekulationer.

Engelbrekts roll i svensk historia upphörde dock inte med hans död. Som nationell myt återuppstod han redan med biskop Thomas frihetsvisa, författad endast tre år efter mordet. Nationalliberala historiker under 1800-talet som Erik Gustaf Geijer såg honom som en nationell motståndsman, som rest folket mot utländskt förtryck och fosterlandslösa adelsmän, och som den som grundat den svenska riksdagen genom att sammankalla Arboga möte 1435. Senare forskare har däremot framställt Engelbrekt som ett lydigt redskap i händerna på mäktiga stormannagrupperingar, en man som utan större svårigheter kunde manövreras ut av Karl Knutsson. I samband med riksdagsjubileet 1935 plockades han åter fram som nationell symbol och utnyttjades även i andra världskrigets beredskapspropaganda.

Det förefaller i varje fall klart att Engelbrekts uppror inte riktade sig mot Kalmarunionen som sådan, utan mot kung Eriks politik. Utan tvivel är hans snabba karriär från lågfrälse till rikshövitsman unik, och han bör rimligen också ha varit en framstående militär ledare.

LÄS MER: Engelbrektsupproret

LÄS MER: Engelbrektsupproret - bakgrund och orsaker

LÄS MER: Engelbrektsupproret 1434-1436

LÄS MER: Engelbrekt Engelbrektsson i svensk historieskrivning

LÄS MER: Karl Knutsson
 

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).