Valborgsmässoafton infaller den 30 april och brukar firas genom att tända stora brasor utomhus. I Sverige symboliserar valborg våren.
Valborgsmässoafton är en kväll då många svenskar firar in våren som infaller på solens ”kvartspunkt” i solhjulet, mitt emellan vårdagjämning och midsommar.
Högtiden valborg har gamla anor och kom till Sverige från Tyskland under medeltiden.
Att "elda in" våren ingick tidigt i valborgsfirandet och är ursprungligen en katolsk tradition.
Namnet Valborg härstammar från det tyska helgonet Sankta Walpurgis (Valborg), som var abbedissa (föreståndare för ett nunnekloster) och levde under 700-talet. Valborgsmässor, Walpurgistag, är en följd av att Valborg helgonförklarades den 1 maj.
Valborgsmässoafton har länge varit mytomspunnen. Förr i tiden trodde många att natten till första maj var en magisk natt och tidpunkten för häxsabbaten. Det sades att häxor flög på kvastar och att alla övernaturliga väsen gjorde saker i djävulens sällskap. Folk tände därför stora brasor i det fria för att skydda sig och hålla häxor och annat trolltyg på avstånd.
I Carl von Linnés anteckningsbok från 1749 kan man läsa följande:
”Ty lantmannen har för sed alltifrån Hedenhös, att natten före Valborgsmässodagen upptända eldar på marken, att däromkring dansa och fägna sig åt den kommande sommaren, vilket alltså är relikvarier av de gamlas Floralia, som endast är kvarhållen i Uppland och de nästgränsande socknarna men näppeligen i andra svenska provinser”.
I texten framgår det att Valborg ända sedan ”Hedenhös” (urminnes tider) ägnats åt att tända eldar, skydda boskap från rovdjur och magiska krafter.
I Sverige firar vi traditionen med att på valborgsmässoafton tända stora brasor. Det finns olika namn för dessa eldar: valborgsmässobål, majbål, majkasa, majbrasa och så vidare. Men alla syftar till samma firande. Traditionen bjuder också ofta på en manskör som sjunger in våren, och det hålls tal i samma syfte.
Det är framförallt i städer med högskolor och universitet, som valborg firas extra högtidligt. Studenterna sätter på sig sina studentmössor och våren firas in med sång och tal.
På valborgsmässoafton flaggas det också i hela Sverige. Då har nämligen vår konung, H.M. Carl XVI Gustaf sin födelsedag. Dagen efter, den 1 maj är det Valborg som har namnsdag.Förutom här i Sverige firas även valborg i Estland, Finland, Lettland, Tjeckien, Slovenien och Tyskland. Där firas traditionen antingen den 30 april eller den 1 maj.
FördjupningValborgsmäss den 1 maj är också en gammal folkfest. Den är uppkallad efter helgonet Valborg från 700-talet - men valborgsmäss har i Sverige firats dagen före månaden maj, som sommarhalvårets inledning. På valborgsmässoafton (30 april) har man genom seklerna samlats kring eldarna för att hälsa våren (i Västsverige har eldarna i stället tänts på påskafton). Majsångerna på valborgsmässoafton är också en gammal folklig företeelse, särskilt i Sydsverige. På sina håll föregicks de av majhämtningen - man gick ut i skogen och hämtade gröna kvistar som man satte fast i taken på husen där man sjöng. Majhämtningen hänger liksom påskrisen och majstången samman med "majandet" - rituella seder kring grönskan och sommarblomstren - som brukar föras tillbaka på gammal fruktbarhetskult. Helgonet Valborg tillbads just för att hon kunde vara till gagn för markens fruktbarhet. Hennes firande kom därför att integreras med de förkristna fruktbarhetsriterna. |
LÄS MER: Historien bakom valborgsfirandet och första maj
LÄS MER: Valborgsmässoafton
FÖRFATTARE
Text: Ann Tillberg, legitimerad gymnasielärare
Fördjupningen är skriven av Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.
Här hittar du material som handlar om valborg och valborgsfirande förr och idag.
Varje år när våren börjar visa sig ser många svenskar fram emot valborgsmässoafton, en tradition som firas den 30 april. Denna festliga dag är en blandning av gamla och nya traditioner, från att tända bål på höga platser till att sjunga i kör. Det är en dag när folk bär vita mössor (som en del av studentkulturen) och samlas för att välkomna våren. Medan bålen har gamla anor och kanske tändes för att skrämma bort rovdjur eller i magiska syften, är körsången en nyare del av firandet, inspirerad av studentlivet i Uppsala och Lund...
"Sköna maj välkommen till vår bygd igen" eller "O, hur härligt majsol ler". Sångerna är många om vår favoritmånad - maj. Våren är i full gång, det är fest i luften och allting i naturen är så nytt och fint. Det börjar redan sista april, valborgsmässoafton, då är det fest, man tänder eldar och hälsar våren välkommen...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om varför vi firar Valborg. Valborgsmässoafton i Sverige är idag förknippat med majbrasor och studentfirande. Men varför firar vi egentligen Valborg?
På den här webbplatsen finns över 250 frågor och svar om svenska (och några andra) högtider och traditioner. Sajten drivs av Mattias Axelsson som jobbar som gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap.
Länksida i Wikipedia där du hittar artiklar om svenska högtider och traditioner. Här kan du läsa om påsk, Valborgsmässoafton, 1:a maj, midsommar, Mårtensdagen, Lucia, jul, nyårsafton, Sveriges nationaldag, FN-dagen, internationella kvinnodagen, mors dag m.m.
Nordiska museets faktasida om våra svenska högtider och traditioner. Välj bara en årstid och någon av dess högtider. Webbplatsen är omfångsrik och innehåller information om alla av våra svenska högtider och traditioner. Här berättas givetvis också om deras ursprung och historia.
Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Högtidernas firande har sitt ursprung i religionen och i...
