Demokrati på väg

Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar.
M
Riksdagshuset

Svenska flaggan och EU-flaggan framför riksdagshuset.

Vårt nuvarande statsskick

Under 1970-talet lades grunden till Sveriges nuvarande statsskick. Den första stora reformen var införandet av enkammarriksdagen 1971.

Den tidigare tvåkammarriksdagen hade kritiserats för att vara omodern, krånglig och trög. Även om väljarna tydligt röstade för en viss politik i riksdagsvalet till andra kammaren så kunde ledamöterna i första kammaren jobba i en annan riktning. Första kammaren valdes ju indirekt, via landstingen, och valen till de två kamrarna skedde inte samtidigt.

ANNONS

När enkammarriksdagen var på plats fortsatte arbetet med att modernisera statsskicket. 1974 beslutade riksdagen om en helt ny regeringsform. Först då skrevs den allmänna rösträtten, parlamentarismen och alla människors fri- och rättigheter in i Sveriges grundlag. Kungens och kyrkans makt avskaffades även formellt.

Det låter som dramatiska förändringar. Men i praktiken hade många reformer skett långt tidigare, utan att då skrivas in i grundlagarna. Till slut blev 1809 års regeringsform för omodern. Den gamla regeringsformen ersattes med en ny, som på ett mer korrekt sätt beskrev Sveriges statsskick.

Kärnan i ett föränderligt statsskick

Vårt nuvarande statsskick sammanfattas i regeringsformens första paragraf. Lagtexter kan lätt kännas torra och lite tråkiga. Men bakom nästan varje ord ligger hundratals år av politisk historia:

  • All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
     
  • Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
     
  • Den offentliga makten utövas under lagarna.

Sedan 1974 har större delen av regeringsformen omarbetats. Språket har moderniserats. Nya bestämmelser om Sveriges relation till EU har tillkommit, liksom stärkta rättigheter för minoriteter och ett tydligare skydd mot diskriminering. Även våra andra grundlagar, tryckfrihetsförordningen och successionsordningen har delvis skrivits om. Sedan 1992 finns dessutom en ny grundlag, yttrandefrihetsgrundlagen, som bland annat reglerar vad som får uttryckas i teve och på internet.

Sveriges statsskick kommer förstås att ändras även i framtiden. Ändrade livsmönster, digitalisering och AI (artificiell intelligens), globalisering och många andra faktorer ställer nya krav på demokratin och statens styrelse. Men även om vi får uppleva många nya lagparagrafer och bestämmelser så består demokratins hårda kärna:

  • allmän rösträtt,
     
  • fria och regelbundna val med flera partier att välja mellan,
     
  • åsikts- och yttrandefrihet och alla medborgares rättssäkerhet.

ANNONS

Hur bra är dagens demokrati?

Svårt att säga, inte sant? Men vi är nästan skyldiga att försöka besvara frågan, med tanke på alla resurser som samhället satsar på folkstyret.

Politiker, tjänstepersoner och väljare lägger massor av tid och pengar på val, debatter, utredningar och omröstningar. Det sker dagligen i EU, riksdagen och i Sveriges 21 regioner och 290 kommuner. Demokratins idéer genomsyrar även skolan, förenings- och arbetslivet.

Så, hur ligger vi till? Fungerar folkstyret?

För att kunna bedöma det svenska folkstyret måste vi först veta vad som kännetecknar väl fungerande demokratier. Det är inte så lätt att avgöra, eftersom demokratier kan utformas på så många olika sätt. Se till exempel på USA: de har en vald president med stor verkställande makt, endast två stora partier i kongressen och 50 delstater med rätt att stifta egna lagar. Ett helt annat system än i Sverige, med andra ord. I Schweiz fattar folket regelbundet lokala beslut genom folkomröstningar. Folkomröstning förekommer sällan i Sverige, och när så sker är de endast rådgivande.

Demokratins kännetecken

Trots skillnaderna finns gemensamma drag i Sverige, USA, Schweiz och andra demokratiska stater. Några exempel på egenskaper som bör finnas i väl fungerande demokratier:

  • Folket ska kunna påverka landets politiska utveckling, exempelvis genom att rösta fram eller avsätta regeringen. Möjligheterna att påverka ska vara jämlika. Alla röster ska ha samma värde och varje medborgare ska ha en likvärdig yttrandefrihet, rätt att demonstrera, bilda föreningar med mera.
     
  • Väljarna måste kunna göra välinformerade val. Människor måste ha korrekt information och goda kunskaper för att kunna rösta på ett parti eller alternativ som stämmer med deras egna åsikter och värderingar. Falsk information eller bristande kunskaper hos väljarna kan leda till riktigt dåliga val.
     
  • Folket behöver engagera sig. Ju fler som röstar eller på andra sätt deltar i folkstyret, desto bättre. Ett lågt valdeltagande kan leda till beslut som kanske endast en minoritet av folket står bakom.

Mått på demokrati

Går det att mäta demokrati? Ja, det finns åtminstone forskare som försöker göra det. Ett demokratiindex består av sammanvägda värden på egenskaper (variabler) som kännetecknar demokratiska stater. Forskarna analyserar exempelvis rösträtten, valsystemet, yttrandefriheten, pressfriheten, domstolarna och mycket annat. Via länkarna här nere kan du se hur Sverige placerade sig vid de senaste mätningarna:

ANNONS

Styrkor och hot

Forskning visar att Sveriges demokrati står stark. Det gäller inte minst folkets möjlighet till politiskt inflytande, väljarnas utbildnings- och kunskapsnivå, politiska intresse och valdeltagande.

Dessutom är rättssäkerheten hög, liksom medborgarnas förtroende för att myndigheter och domstolar gör ett bra jobb. Inte bara forskarna är nöjda: de flesta svenskar ger också demokratin höga betyg.

Samtidigt finns flera brister och hot. Några exempel:

  • Extrema politiska rörelser och populister sprider falska nyheter, lögner och hatfulla budskap. Det försämrar våra möjligheter att göra välinformerade val.
     
  • Globaliseringen gör att mer makt flyttas till den internationella arenan. Riksdagens inflytande minskar när fler frågor avgörs på internationella finansmarknader och i handelsavtal som sluts mellan regeringschefer i världens största ekonomier.
     
  • Få medlemmar i partierna innebär att endast en procent av folket numera arbetar aktivt med att utforma och genomföra de politiska alternativ som väljarna sedan får rösta på.
     
  • Hat och hot mot de förtroendevalda blir vanligare. 20-30 procent av våra valda politiker har upplevt hotfulla situationer eller våld, kopplat till deras uppdrag. Det gör det ännu svårare att få medborgare att ställa upp i valen.
     
  • Ökade ekonomiska klyftor gör att vissa lever i överflöd, medan andra inte ens har tak över huvudet. Undersökningar från andra länder visar att fattiga avstår från att rösta - inte av ointresse, utan för att de har gett upp hoppet om att samhället ska hjälpa dem.
     
  • Mindre folkstyre, mer marknad och experter: Många menar att privatiseringar och marknadstänkande har tagit över sjukvården, skolan och andra verksamheter som tidigare drevs i offentlig regi. Folkstyrets kraft urholkas även när fler samhällsfrågor avgörs av forskare, byråkrater och jurister istället för folkvalda politiker.

LÄS MER: Demokratins grunder

LÄS MER: Sveriges politiska system

LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick

LÄS MER: Demokratisk påverkan och demokratiska modeller

LÄS MER: Demokrati

LÄS MER: Diktatur 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några viktiga förändringar som har skett i det svenska statsskicket sedan ståndssamhällets tid.
     
  2. Vad var syftet med införandet av enkammarriksdagen och regeringsformen på 1970-talet i Sverige?
     
  3. Vad är kärnan i det nuvarande svenska statsskicket enligt regeringsformens första paragraf?
     
  4. Vilka gemensamma drag finns i väl fungerande demokratier enligt texten?
     
  5. Vilka brister och hot finns för demokratin i Sverige enligt texten?

Fundera på:

  1.  Hur skulle man kunna öka medborgarnas engagemang och deltagande i det politiska livet för att stärka demokratin i Sverige?

Ta reda på:

  1.  Hur rankas Sverige enligt olika demokratiindex? Jämför med andra länder för att förstå var Sveriges demokrati står i en global kontext.
     

 

FÖRFATTARE

Text: Riksdagsförvaltningen
Texten har tidigare ingått i materialet Fira demokratin från Riksdagens demokratijubileum under åren 2018-2022, då riksdagen uppmärksammade demokratins genombrott i Sverige.

Senast uppdaterad: 19 maj 2024
Publicerad: 2 maj 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
Votering i riksdagen

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till...

SO-rummet bok
M
Riksdagshuset

Grundlagar och värderingar

Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även...

M
Lagbok

Hur blir en lag till?

Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar vi ska ha i Sverige. Det är en av riksdagens viktigaste...

SO-rummet bok
S
Valsedlar

Demokratins kännetecken

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma...

SO-rummet bok
M
Demokrati

Framtidens folkstyre

Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi...

SO-rummet bok
M
Berlinmuren

Demokratins globala vågor

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Sh

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Sh

Demokratiska system och olika statsskick

Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...

Relaterade taggar

Sh
symbol

Statsskick

Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...

Sh
riksdagen

Parlamentarism

Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...

Sh
lagbok

Sveriges grundlagar

En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar:Regeringsformen ...

Sh
Symbol

Riksdag och regering

Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad har riksdagens talman för uppgifter?

av: Mattias Axelsson
2022-09-21

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad händer efter ett riksdagsval?

av: Mattias Axelsson
2022-09-12

Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson
2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Det tyska parlamentet

av: Mattias Axelsson
2021-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.

+ Lyssna