Samtidigt började den östtyska regimen att omgärda Västberlin med taggtråd, och stänga av alla tillfartsleder och vägar mellan den östra och västra delen av staden.
Före murens tillkomst hade gränsen mellan Öst- och Västberlin varit tämligen obevakad och berlinarna hade kunnat promenera eller ta tunnelbanan över till den andra sidan. Nu stängdes gränsövergångarna och alla fönster i byggnaderna vid gränsen murades igen. Allteftersom tiden gick revs också byggnader intill gränsen på den östtyska sidan så att man lättare kunde bevaka zonen intill muren. Samtidigt kompletterades muren med ytterligare vakttorn, diken, minfält och automatiska övervakningsanordningar.
Orsaken till Berlinmurens uppförande var att Östtyskland höll på att tömmas på människor, främst på unga och välutbildade medborgare. I och med detta hotades hela Östtysklands och det kommunistiska systems överlevnad. Från 1949 till 1961 hade 2,7 miljoner människor lämnat landet för friheten i Västtyskland. Nu stoppades detta. Hädanefter var en flykt över eller under muren förenad med livsfara. Trots detta lyckades omkring 5000 personer att fly till Västberlin fram till murens fall den 9:e november 1989. Beräkningar visar samtidigt att ca 150-200 personer dödades vid dessa flyktförsök.
Enligt den östtyska kommunistregimen var det officiella syftet med Berlinmuren att förhindra inkräktare från väst att ta sig in i landet. De östtyska ledarna gav den därför namnet "Den antifascistiska skyddsmuren".
För västvärldens människor (och många av de instängda östtyskarna) utgjorde Berlinmuren en konstruktion som tydligt visade upp den fysiska järnridå som skilde östblocket från länderna i väst. Muren blev på så sätt en symbol för ofrihet och för den kommunistiska diktaturen som växte fram i Östeuropa under kalla kriget.
LÄS MER: Lätta fakta om Berlinmuren
LÄS MER: Kalla kriget
LÄS MER: Järnridån
LÄS MER: Berlins historia
PODCAST: Delningen av Tyskland efter andra världskriget
Litteratur:
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Geir Lundestad, Öst, väst, nord, syd. Huvuddrag i internationell politik efter 1945, Studentlitteratur, 1997
Bra Böckers lexikon 2000, band 2, Bra Böcker AB, 1995
FÖRFATTARE
Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen
Webbplats: Poetzsch Historica
