Döden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan mänsklighetens begynnelse skapat nyfikenhet, ångest, rädsla och mystik i människors medvetande. Döden har varit, och är fortfarande, en central del av världsreligionerna och folkreligionerna. Det finns både skillnader och likheter i hur religionerna ser på vad som händer efter döden. Detta gäller också hur man begraver sina avlidna anhöriga inom olika kulturer och religioner...
Sättet människor begraver sin avlidna anhöriga inom olika religioner återspeglar oftast religionernas synsätt på vad som sker efter döden.
Sedan upplysningstiden under 1700-talet har det också blivit vanligt med ett rent vetenskapligt förhållningssätt till döden, ett synsätt som utgår ifrån ett rent biologiskt svar på frågan om vad som händer efter döden; att alla biologiska livsformer förr eller senare dör och att det handlar om ett utslocknande av liv. Detta synsätt är vanligt bland ateister som inte tror på existensen av en gudomlig högre makt.
Oavsett vilket synsätt vi människor har kring döden och vad som händer sen, så är döden ett skeende som är ofrånkomligt att både undkomma och att inte beröras av. I vår sekulariserade del av världen har likväl döden blivit mer avlägsen än tidigare. Medellivslängden har ständigt ökat under de senaste decennierna - människor är mindre sjuka än tidigare samtidigt som ungdomlighet har blivit ett ideal i medierna och i samhället.
Förr i tiden då spädbarnsdödligheten var stor och kvinnor ständigt riskerade att dö i barnsäng samtidigt som sjukdomar och krig härjade, var döden ständigt närvarande. Detta har varit en del av livet för alla människor i Sverige genom historien och är det fortfarande för befolkningen i krigsdrabbade och fattiga områden i världen.
Sättet människor har begravt sina döda (gravskick) har skiftat, inte bara mellan religioner och kulturer, utan även över tid.
Under forntiden fanns flera olika gravskick i Norden, till exempel begravning i dös, hällkista, gånggrift, röse, gravhög, stenkammargrav, brandgrav och båtgrav. Andra gravskick som har funnits i historien är urnegravar, mausoleer och de egyptiska pyramiderna.
LÄS MER: Världsreligionernas syn på döden och begravning
Litteratur:
Catherine Bell, Ritual theory, ritual practice, OUP USA, 2010
Tim Jensen, Mikale Rothstein, Jørgen Sørensen Podemann. Religionshistoria - Ritualer, mytologi, ikonografi, Nya Doxa, Nora, 1996
Andrew Lang, Myth, ritual and religion, Indypublich.com, 2006
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Här nedan finns material som behandlar synen på döden och bruket av begravning genom historien och idag.
Lästid 16 minuter
Fanns det kvinnliga krigare bland vikingarna? Vilka var möjligheterna för vikingatida kvinnor att inta en aktiv roll, och vågar vi säga något om deras genustänkande med de isländska sagorna som grund? I den har artikeln kommer vi titta närmare på krigarkvinnor under den del av medeltiden som skandinaver kallar för vikingatid. Hur fungerade det med kvinnliga krigare bland nordborna under vikingatiden? Det korta svaret är att vi inte vet, och att vi förmodligen aldrig kommer att veta säkert. Det längre svaret är mer intressant, faktiskt så intressant att det kommer att ta en längre artikel här på SO-rummet i anspråk...
Lästid 5 minuter
Enligt Nya testamentet ska Jesus Kristus i den yttersta (sista) tiden komma tillbaka till jorden för att besegra det onda. Han ska därmed fullborda Guds rike. Alla levande och döda människor kommer då att dömas efter sina gärningar i livet. De rättfärdiga ska komma till paradiset medan de orättfärdiga hamnar i helvetet. Det som kommer att räknas blir inte vilka världsliga lagbrott som människan gjort, utan hur hon handlat eller låtit bli att handla mot sina medmänniskor. Det avgörande är hur tron på Gud har avspeglats i människans handlingsmönster, hur tron blivit verksam i kärlek och i hur hög grad människan velat bekämpa sin egoism...
Lästid 12 minuter
För flera tusen år sedan ansåg egyptierna att kroppen måste bevaras efter döden. De trodde att livet bara var ett förspel inför nästa liv. Eftersom nästa liv var evigt, gällde det att förbereda sig väl. Speciellt viktigt var det att bevara faraos, härskarens, kropp. Farao ansågs nämligen vara gudomlig. Egyptierna trodde att själen delades upp i flera delar efter döden. En del kallades ba och avbildades som en fågel med människohuvud. Ba kunde förflytta sig vart den ville men återvände till kroppen med jämna mellanrum, ungefär som en fågel till sitt bo. Om ba skulle kunna återvända, måste alltså kroppen finnas kvar. En annan del av själen kallades ka. Ka var den som tog emot de gåvor som lämnades till den döde...
Lästid 8 minuter
Familjen är den plats där det judiska vardagslivet bäst förverkligas och judendomen betraktar äktenskapet och familjelivet som en religiös plikt av stor vikt. Mannen och kvinnan är skapade till Guds avbild och har därför lika värde inför Gud. Däremot skiljer judendomen tydligt mellan mannens religiösa plikter och kvinnans, mellan vem som har huvudansvar för hemmet och vem för försörjningen...
Lästid 13 minuter
I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under marken. Då vattnet rann bort från ett gruvschakt som inte använts på länge, fann de liket av en ung man klädd i lite äldre arbetskläder. Kroppen var lemlästad och saknade ben, men var i övrig helt välbevarad. Han såg ut att ha omkommit nyligen. Vem var han? Det hela var ett mysterium eftersom ingen saknades och ingen i gruvan kände igen honom. Efter att ha blivit en snackis bland faluborna blev han till slut identifierad som Mats Israelsson eller ”Fet-Mats” som han kallades eftersom han var ovanligt stor och stark. Fet-Mats hade försvunnit i samband med ett mindre gruvras 42 år tidigare. Men varför var han så välbevarad? I den här artikeln kan du läsa historien om Fet-Mats gruvliga öde - från gruvlik till makaber turistattraktion...
Lästid 4 minuter
Stenåldern i Norden brukar räknas från ca 12 000 f.Kr då de första människorna vandrade in i området, fram till ca 1800 f.Kr då bronsföremål blev allt vanligare i Norden som statussymboler och redskap. Därefter kommer vi in i bronsåldern som varade mellan 1800 f.Kr och 500 f.Kr. När sedan järn blev allt mer vanligt omkring 500 f.Kr kallas perioden för järnåldern, vilken sträcker sig ända fram till ca 1050 e.Kr då vikingatiden (den sista delperioden i Nordens järnålder) slutar i samband med att den kristna kulturen (inkl. latinska alfabetet) införs i Norden...
Genomgång (15:04 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om kristendomens grunder ur olika perspektiv - både historiskt och nutida. Vad gjorde och gör de kristna? Hur trodde och tror man? Hur uppfattade och uppfattar sig de kristna?
Pedagogisk genomgång (4:01 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om hur man ser på döden i de fem stora världsreligionerna.
Artikel i tidningen Populär Historia där Tomas Blom berättar om symbolladdade kungliga begravningar förr. När Sverige blev ett arvrike på 1500-talet fick de kungliga begravningarna en ny karaktär. Med pompa och ståt fördes den döde till sista vilan, en symbolladdad ceremoni som skulle säkra tronföljarens makt...
Genomgång (14:56 min) om jägarstenåldern och övergången till bondestenåldern. Här berättas bl.a. om matvanor, bagravningsseder, senaste istiden, klimatförändringar och jordbruk. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Enkel genomgång om kristendomens grunder (10:30 min). Första delen av två. Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.
Artikel på Svenska kyrkans webbplats där du kan läsa om deras begravningsverksamhet.
Mycket enkel genomgång (2:59 min) av "Blå ugglan" som förklarar vad som händer efter döden enligt de fem världsreligionerna: judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen.
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om adliga begravningsseder under stormaktstiden.
Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om nordbornas bruk av människooffer under järnåldern.
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om kvarlevorna efter striderna utanför Visby ringmur 1361.
På riksdagsledamot Eva Flyborgs (FP) blogg hittar du ett inlägg i den pågående debatten om rätten att själva få bestämma över våra kroppar, även vid livets slut. Vi tycker idag att det är självklart att vi människor själva bestämmer över våra liv och kroppar. Idag är det också självklart att vi accepterar kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar även när det gäller t.ex. abort...
Avsnitt ur Vetenskapsradion Historia (15 min) där det berättas om begravningsplatsernas historia.
På Amnesty Internationals webbplats kan du ta del av massor med aktuell information som berör mänskliga rättigheter och dödsstraff. I högermenyn hittar du fakta om dödsstraffet i världen, argument MOT dödsstraffet, avrättningsmetoder, och mycket annat. Amnesty International utreder och dokumenterar allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.
Historiska museets faktasidor om vikingatiden. Här berättas om livet under vikingatiden. Du kan bland annat läsa om barn, kvinnor, män, gården, de hedniska gudarna, runor och ritualer... Skimrande smycken, blodtörstiga krigare och märkliga gudar. Var det så det var? Vill du veta mera om runskriftens hemlighet? Om hur människorna klädde sig, levde och dog? Läs mera om vikingatiden här.
Föreningen Rätten Till En Värdig Död (RTVD) har som utgångspunkt att varje människa själv skall få bestämma över sitt liv, så länge inte detta går ut över någon annan människa. Den moderna sjukvårdens allt mer avancerade resurser räddar liv, men kan också leda till ett långt utdraget döende. Livskvalitet, ända till döden, bedöms olika av olika människor…
