Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur utser de statsråd som ska sitta i regeringen.
Avsnittet handlar om den svenska statens uppbyggnad och funktion. Vi ska titta på Sveriges grundlagar, riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag samt var olika beslut fattas. Även regionerna och kommunerna lyfts fram.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Med staten menas här den svenska riksdagen, regeringen och myndigheterna. Den svenska staten kan sägas bestå av en rad olika personer och instanser (enheter).
Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden.
Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud och genomför statsbesök i andra länder.
En grundläggande indelning ser ut så här: statschef, riksdag, regering och domstolar.
Statschefen är den nuvarande monarken, Carl XVI Gustaf. Han kallas statschef men har väldigt liten makt över staten. Sverige har en konstitutionell monarki, vilket betyder att monarkin är inskriven i grundlagen (konstitution = grundlag).
Monarkin är ärftlig. Det betyder att det barn som föds först av kungen och drottningen ärver tronen. I Sverige har monarken, som statschefen också kallas, mest symboliska och representativa uppgifter och saknar politisk makt. Det brukar därför ofta bli stora rubriker i medierna då kungen ändå har en åsikt i politiska frågor.
Riksdagen utgörs av 349 folkvalda representanter vars uppgifter är att fatta beslut i viktiga frågor och stifta nya lagar.
Regeringen består av statsministern och de statsråd (ministrar) som han eller hon har utsett. Regeringen styr Sverige genom att den verkställer riksdagens beslut och tar initiativ till nya lagar eller lagändringar.
Domstolarna är oberoende av statschefen, riksdagen och regeringen för att gynna rättssäkerheten. Detta är viktigt så att även de politiska makthavarna följer lagen. Domstolarnas uppgift är att döma den som begår lagbrott.
Statens viktigaste uppgifter kan sägas vara att skydda medborgarna och deras egendom och att försvara landet mot yttre hot. Till sin hjälp har staten polisen, försvaret och rättsväsendet.
Centrala politiska frågorStatens roll diskuteras ofta av de olika politiska partierna. Viktiga frågor i den politiska debatten är bland annat: - Hur mycket ska staten lägga sig i? - Vad får staten kosta (skattepengar)? - Hur ska staten fördela sina pengar? |
De viktigaste reglerna om statsskicket har samlats i fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Varför är då grundlagarna så viktiga? Jo, de ligger till grund för andra lagar och skapar ramverket för hur Sverige ska styras. För att garantera detta ramverk så att ingen ska kunna göra en "statskupp" efter ett val, kan lagarna inte ändras hur som helst.
För att ändra en grundlag krävs normalt att riksdagen fattar samma beslut två gånger (det finns undantag). Det måste också hållas ett allmänt riksdagsval mellan besluten. Regeln är till för att staten inte ska fatta alltför snabba beslut. Den extra betänketiden ger möjligheter för alla - både riksdagsledamöter och svenska folket - att noga överväga grundlagsändringen.
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026, 2030 och så vidare.
Valdagen infaller sedan 2013 alltid på den andra söndagen i september. Alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i riksdagsvalet.
Riksdagen består av 349 personer som valts av folket. Platserna i riksdagen kallas mandat och fördelas proportionellt utifrån rösterna. Har ett politiskt parti fått 16 procent av svenska folkets röster så får de också 16 procent av platserna i riksdagen. Blanka och ogiltiga röster räknas inte. Varje mandatperiod varar fyra år. Sedan sker ett nytt val.
Riksdagens uppgifter är enkelt uttryckt att styra landet och genomföra den politik folket har röstat fram. Mer detaljerat kan riksdagens uppgifter bestå i att stifta lagar, utse regeringen (eller avsätta den), kontrollera regeringens arbete, godkänna statens budget, besluta om internationella relationer och rösta i viktiga frågor.
Varje politiskt parti som kommer in i riksdagen bildar en partigrupp. Varje sådan har sedan en gruppledare som företräder partiet i olika sammanhang. I partigruppen sitter politiker med olika kompetens och intressen. Dessa politiker ingår i sin tur i riksdagens utskott. De olika utskotten arbetar med varierande intressefrågor, som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden, statens finanser, rättsväsendet, kulturen, miljön och så vidare. Viktigast är finansutskottet eftersom det sysslar med statens finanser.
Varje utskott har ett eget kansli där det finns tjänstepersoner, sekreterare och andra som bistår politikerna med hjälp. Utskottens möten är inte offentliga, men det går ändå att få viss insyn genom att bevaka riksdagens arbete. Det är också möjligt att uppvakta ett utskott. Det innebär att det går att boka in en tid för att komma till utskottet och presentera en idé eller säga sin mening. Denna möjlighet utnyttjas flitigt av andra politiker, intressegrupper och lobbyister. De sistnämnda är ofta särskilt anställda konsulter som arbetar för en viss intresseorganisation. Lobbyistens arbete är att påverka utskottets medlemmar så att de lägger fram förslag som gynnar lobbyistens uppdragsgivares intressen. Lobbyism kallas ibland även för "korridorpolitik".
Förutom utskott finns också några andra arbetsgrupper. Riksdagsstyrelsen planerar riksdagens arbete och leds av talmannen. Det finns också några olika nämnder, som utrikesnämnden och EU-nämnden.
Då en fråga behandlats färdigt i ett utskott läggs den fram för riksdagen. Ett sådant möte är offentligt och kallas plenarmöte.
Riksdagens arbete består i stor utsträckning av att behandla skrivelser, förslag och frågor som de fått från olika utskott och från regeringen. Förslag från riksdagsledamöter kallas motioner och förslag från regeringen kallas propositioner.
Ibland debatteras olika frågor där ledamöter får lägga fram sin synpunkt. Oftast återges då det man kommit överens om inom sitt parti. Efter att riksdagen debatterat klart sker en omröstning då förslaget antingen går igenom eller förkastas.
Riksdagen utser statsminister som i sin tur utser vilka statsråd (ministrar) som ska sitta i regeringen. Det är helt fritt för statsministern att välja vem han eller hon vill, men personen måste vara svensk medborgare.
Antalet statsråd varierar från regering till regering och är beroende på vilken kompetens och vilka frågor som regeringen vill lyfta fram.
Regeringen måste inte bestå av personer från riksdagen. Dagens regering består både av riksdagsledamöter och personer som aldrig suttit i riksdagen.
Regeringens uppgifter är att föreslå nya lagar och ta fram förslag på en statsbudget. Regeringen ska också verkställa riksdagens beslut, leda de statliga myndigheternas arbete, sköta de internationella relationer som riksdagen bestämt samt leda försvarets och polisens arbete.
Riksdagens ledamöter kan ställa frågor till regeringen eller enskilda statsråd. Längre sådana frågor kallas interpellationer och måste lämnas in skriftligen. Detta är viktigt eftersom de faller under offentlighetsprincipen.
Riksdagen kontrollerar regeringens arbete. Tycker den att regeringen har misskött sig kan den väcka en misstroendeförklaring. Om majoriteten i riksdagen röstar för den så måste regeringen avgå. Kvar finns sedan en expeditionsregering som sköter arbetet tills en ny regering utsetts.
Förutom att riksdagen granskar regeringens arbete finns det också andra som gör det. Konstitutionsutskottet (KU) gör varje år en granskning av hur regeringen och de enskilda statsråden har skött sina arbetsuppgifter. Det är då framförallt personer från oppositionspartierna som sköter granskningen.
Riksdagen utser även tre stycken riksrevisorer som leder Riksrevisionen. Det är en myndighet som granskar andra myndigheters arbeten och rapporterar till riksdagen. Riksrevisionen är en av få myndigheter som lyder direkt under riksdagen i stället för under regeringen.
Riksdagen utser också Justitieombudsmannen (JO), som egentligen är flera personer. Dessa tar emot klagomål från allmänheten som framförs på myndigheter och tjänstepersonernas arbete.
Om ett politiskt parti har egen majoritet i riksdagen kan den bilda regering på egen hand, men det är ganska ovanligt. En sådan regering kallas enparti- eller majoritetsregering. I stället brukar flera partier gå samman för att få majoritet i riksdagen. Då pratar man i stället om en koalitionsregering. Båda dessa regeringsformer är starka och en misstroendeförklaring från oppositionspartierna leder oftast ingen vart.
I vissa fall har det eller de partier som bildar regering ingen egen majoritet i riksdagen. De utgör då en s.k. minoritetsregering. Det är en svagare regering som i hög grad måste förlita sig på att skaffa samarbetspartier, s.k. stödpartier, för att få igenom sina förslag.
Till sin hjälp har regeringen ett kansli som kallas regeringskansliet. Där jobbar mellan 4 000 - 5 000 personer på olika avdelningar. Den avdelning där statsministern sitter kallas statsrådsberedningen. De andra avdelningarna kallas departement.
Statsrådsberedningens arbetsuppgift är att leda och samordna arbetet i regeringskansliet. Det betyder att de försöker ha koll på vad som sker i de olika departementen (se nedan). En annan uppgift är att samordna den svenska EU-politiken.
Statsråden är ofta chefer över varsitt departement. Deras närmast underlydande är i sin tur statssekreteraren och pressekreteraren.
Varje departement ansvarar för ett visst fackområde. Namnet på de olika departementen avslöjar detta: Finansdepartementet, Försvarsdepartementet, Jordbruksdepartementet, Justitiedepartementet, Miljö- och energidepartementet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet, Utrikesdepartementet och så vidare.
Som nämnts tidigare handlägger regeringen frågor och förslag från riksdagen och tvärt om. För regeringens arbete gäller att det är departementen som behandlar och bereder de olika ärendena som sedan presenteras för regeringen. Departementen skapar alltså ett beslutsunderlag åt regeringen.
Vissa frågor är mer besvärliga än andra att bereda. Anledningen kan vara att arbetet är omfattande eller kräver särskild expertis. Då tillsätts ofta en kommitté, som är en arbetsgrupp med lämpliga personer. Kommittéer kan vara parlamentariskt tillsatta eller oberoende. I de sistnämnda sitter inte bara politiker utan även experter och andra sakkunniga.
Utredningskommittéernas arbeten brukar redovisas i en skriftserie som heter Statens offentliga utredningar (SOU). Men självklart är det inte bara i dessa grupper som det görs utredningar. Ärenden skickas ofta ut till olika remissinstanser, som organisationer och intresseföreningar, vilka i sin tur gör egna undersökningar. De skickar sedan synpunkter på förslaget till kommittéerna eller departementen, som väger in dessa i sina egna beslut.
Statsförvaltning består av landets myndigheter.
Myndigheterna ska tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som riksdagen och regeringen har beslutat om. Myndigheterna kallades tidigare för ämbetsverk eller bara verk och namnen lever delvis kvar. Numera kallas myndigheterna ofta i stället: styrelser, råd, inspektion, institut, stiftelse, museum, högskola, universitet och så vidare.
Myndigheter som benämns som verk sköter sig själva. Statliga verk är därmed självbärande eller affärsdrivande, vilket innebär att de styrs enligt företagsekonomiska principer. De upprättar årsredovisningar och bokslut på samma sätt som stora företag. Exempel på sådana verk är Skolverket och Skatteverket.
Chefen för en myndighet kallas generaldirektör. Olika myndigheter har kontor i olika städer. Andra exempel på myndigheter är Polisen, Migrationsverket, Kronofogden, Sjöfartsverket, Kulturrådet och SMHI. Enkelt uttryckt så sköter myndigheterna staten.
Under varje departement finns en eller flera myndigheter. Under varje myndighet finns sedan en eller flera olika nämnder, distriktskontor, regionkontor, lokalkontor och så vidare.
Om politikerna i för hög grad försöker påverka vad en myndighet gör, pratar man ibland om ministerstyre. Det är förbjudet enligt svensk lag. Det ingår i riksdagens uppgifter att kontrollera att de enskilda ministrarna inte lägger sig i myndigheternas arbete för mycket.
Alla myndigheter är statliga men alla arbetar inte på statlig nivå. Exempel på myndigheter som verkar på regional nivå är länsstyrelserna.
Samtliga myndigheter finns listade i myndighetsregistret som sköts av Statistiska centralbyrån (SCB), som också är en myndighet.
LÄS MER: Politiska partier i Sveriges riksdag
LÄS MER: Vad är en regering?
LÄS MER: Demokrati
LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick
LÄS MER: Demokratisk påverkan och demokratiska modeller
LÄS MER: Svenska skatteväsendets historia
LÄS MER: EU
PODCAST: Offentliga sektorn: Myndigheter
PODCAST: Offentliga sektorn: Regioner
PODCAST: Offentliga sektorn: Kommuner
PODCAST: Riksdag och regering i Sverige
PODCAST: Kommuner och regioner
PODCAST: Val i Sverige
PODCAST: Folkomröstningar i Sverige
PODCAST: Demokrati och demokratins principer
Beslutsnivåer: I Sverige finns tre politiska beslutsnivåer. 1. Kommunfullmäktige, fattar beslut som gäller kommunen. 2. Regionfullmäktige, fattar beslut som gäller i regionen. 3. Riksdag, fattar beslut som gäller hela Sverige.
Bidrag: Att få pengar, t.ex. av kommunen eller staten.
Budget: Plan för ekonomin, ofta ett år framåt.
Censur: Motsats till yttrandefrihet och tryckfrihet kallas censur. Om det råder censur får man INTE uttrycka sig fritt inom de områden som är censurerade. I Sverige används censur för att granska filmer innan de ges ut offentligt.
Demokrati: Folket bestämmer
Departement: Avdelning som är experter inom ett visst område och jobbar ihop med regeringen, t.ex. utrikesdepartementet och jordbruksdepartementet.
Diktatur: Staten styrs av en eller flera personer som INTE är folkvalda. Folket får INTE tycka och tänka som de vill. Läs mer om diktatur >
Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet. Majoriteten ”vinner”.
Export: Varor och tjänster som förs ut eller säljs till ett annat land. Några exempel på varor som exporteras från Sverige är trä, järnmalm, volvobilar och möbler.
Folkomröstning: Omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar kan anordnas i vissa frågor både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.
Förvaltning: Olika myndigheter som utför det jobb som regeringen fått i uppdrag att genomföra. Regeringen får dessa uppdrag efter beslut i riksdagen. Exempel kan vara Skolverket, Försvarsmakten, domstolar, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen osv.
Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar.
Import: Varor eller tjänster som köps in eller fraktas in från ett annat land. Några exempel på varor som importeras till Sverige är olja, apelsiner, kaffe, Toyota och Converse.
Inkomster: Pengar som kommer in till en verksamhet, för att bekosta det som ska göras.
Inrikes: Inom landets gränser, t.ex. rn inrikesreporter rapporterar om händelser inom landets (Sveriges) gränser. Sådana nyheter brukar kallas inrikesnyheter. Ett lands politik inom det egna landets gränser kallas inrikespolitik.
Internationell: ”Mellan länder”. Internationell politik handlar t.ex. om världspolitik eller politik mellan olika länder. I en internationell idrottstävling deltar personer eller lag från olika länder. Fotbolls-VM och OS är exempel på internationella tävlingar.
Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2021) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.
Konstitution: I konstitutionen, eller författningen (landets grundlagar), fastställs de grundläggande principerna för hur landet ska styras. I Sveriges nuvarande konstitution bestäms t.ex. att landet ska vara en demokrati.
Korruption: När någon missbrukar sin ställning och vinner på det. Att ta mutor är ett exempel på korruption.
Region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.
Majoritet: De flesta av de som röstar. Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner.
Minister (eller statsråd): Medlem i regeringen. I Sverige brukar regeringen bestå av ett tjugotal ministrar. Vissa ministrar leder ett departement, t.ex. finansministern som är chef för finansdepartementet eller jordbruksministern som leder jordbruksdepartementet.
Monarki: När en stat har en kung eller drottning som statschef. Kungafamiljen brukar dock inte ha någon politisk makt i dagens demokratiska länder. Den svenska statschefen har t.ex. endast representativa funktioner.
Motion: Förslag från en enskild ledamot eller en grupp som lämnas till kommunfullmäktige eller riksdagen.
Myndig: I Sverige räknas du som myndig när du fyller 18 år. Som myndig betraktas du som vuxen och får bl.a. rösta och gå på krogen, ta körkort och köpa tobak i affären.
Myndighet: En del av statens eller kommunernas förvaltning. Myndigheterna utför och ansvarar för det som riksdag och regering har bestämt. Exempel på statliga myndigheter är Polismyndigheten (polisen), Skatteverket och Försäkringskassan.
Nationell: Inom ett land. Nationell politik kallas även inrikespolitik och berör sånt som händer i Sverige. Svenska nationalsången är Sveriges sång i t.ex. tävlingar. En svensk nationell tävling berör bara Sverige, t.ex. SM i hästhoppning (SM = Svenska mästerskapen). Schlagerfestivalen är en svensk nationell tävling, medan Eurovision är en internationell tävling.
Offentlighetsprincipen: Möten, dokument och protokoll från riksdag, region, kommun och olika myndigheter ska vara ska vara öppna och tillgängliga för vem som helst.
Opinionsbildning: Att få många att tycka likadant i en politisk fråga för att försöka påverka debatter och beslut.
Parlamentarism: Statsskick där en vald folkrepresentation, parlamentet (riksdagen), har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. Parlamentarism innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet är emot det. Regeringen är därför beroende av ett folkvalt parlaments stöd.
Politik: Idéer och beslut som berör kommunen eller staten eller relationen mellan länder och många av de som bor där.
Politiker: Person som ägnar sig åt att försöka vara med och påverka på olika beslutsnivåer (se ovan).
Politisk ideologi: En samling politiska idéer som berättar varför samhället ser ut som det gör, hur samhället bör se ut och hur man ska förändra det.
Politiskt parti: Politisk grupp med människor som har liknande åsikter och vill styra landet på ungefär samma sätt. Det finns många politiska partier i Sverige. De olika partierna representerar väljarna i riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige.
Propaganda: Politisk reklam där man försöker få ut ett budskap för att påverka människors åsikter. Läs mer >
Proposition: Ett förslag till riksdagen som kommer från regeringen.
Public service: Massmedia som finansieras med hjälp av en särskild skatt. Ska ge ett brett utbud av underhållning, utbildning och information, t.ex. nyheter.
Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.
Representativ demokrati: Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).
Republik: Staten saknar kung/drottning och har en folkvald statsminister eller president som statschef.
Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.
Rösta och val: I Sverige har vi val vart 4:e år. När det är politiskt val i Sverige kan alla som är över 18 år och svenska medborgare rösta på vilka de vill ska styra landets tre beslutsnivåer: statligt (riksdagsvalet), regionen (regionvalet) och kommunen (kommunalvalet). I riksdagsvalet röstar DU på vilka som ska representera DIG i riksdagen. I regionvalet, vilka som ska representera dig i regionen (som bl.a. sköter sjukvården och kollektivtrafiken). I kommunvalet röstar man på vilka som ska bestämma i kommunen.
Rösta blankt: När röstar men väljer att inte rösta på någon alls, alltså en blank (tom) röst.
Skatt: Alla som tjänar pengar måste betala skatt som går till gemensamma kostnader i samhället. I Sverige betalas skatten till kommunen, regionen och staten som bestämmer vad pengarna ska användas till. Omkring 30% av lönen går till till skatt. Vårt samhälle är uppbyggt och styrs med hjälp av skattepengar. I kommunerna byggs och underhålls skolor, badhus, bibliotek osv, regionen ser främst till sjukvård och kollektivtrafik, medan staten ansvarar för försvar, polisväsende och alla andra myndigheter som är till för att skapa trygghet och ordning för invånarna i landet. En stor del av skattepengarna går därför tillbaka som löner till landets kommunarbetare, sjuksköterskor, poliser, lärare, busschaufförer, badhuspersonal osv.
Statsskick: På vilket sätt ett land styrs.
Tjänstepersoner: Personer med expertis inom olika områden som jobbar med att hjälpa kommunen eller staten i deras arbete. Tjänstepersoner arbetar inte politiskt - tillhör inte något parti.
Utrikes: Utanför landets gränser, t.ex. en utrikesreporter rapporterar om händelser utanför landets (Sveriges) gränser. Sådana nyheter brukar kallas utrikesnyheter. Sveriges politik gentemot andra länder kallas utrikespolitik.
Utskott: Grupper i riksdagen som är experter inom ett speciellt område, t.ex. ekonomi, lagar eller skola.
Votera: Att rösta.
Yttrandefrihet: Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att ALLA i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt.
Hur styrs en kommun?Ordet kommunSjälva ordet kommun kommer från det latinska ordet communis, som betyder gemensam. I en kommun måste människorna gemensamt sköta skolor, fritidsgårdar, ordna vatten, avlopp och så vidare. Olika kommunerEn kommun är ett geografiskt område, d.v.s. ett område inom vilket invånarna har rätt att bestämma hur man ska sköta sina gemensamma angelägenheter. Det finns 290 kommuner i Sverige. Kommunerna skiljer sig mycket från varandra när det gäller storlek och invånarantal. Kiruna är mer än tvåtusen gånger så stor som Sundbyberg, som är Sveriges till ytan minsta kommun. Stockholm har flest invånare, ca 950 000 (2023). Kommunen Bjurholm i Västerbotten har knappt 2 400 invånare (2023). Kommunens föregångareI det gamla bondesamhället sökte sig människorna till samma kyrka och bildade en socken. Själva ordet socken betyder söka. Socknen bestod av flera olika byar. Där samlades männen till sockenstämma för att diskutera och fatta beslut hur de skulle sköta den gemensamma kyrkan, hur man skulle ta hand om de gamla och hur barnens skolgång skulle utformas. Under 1800-talet industrialiserades Sverige och 1862 bildades de nuvarande kommunerna. Då fanns det ca 2 500 kommuner i Sverige. Fördelarna med de små kommunerna var att de flesta kände varandra och kände sig hemma när systemet fungerade. Den stora inflyttningen till städerna innebar att landsbygdskommunerna fick allt färre invånare och därför genomfördes två stora kommunindelningsreformer som innebar att antalet kommuner sjönk till ca 1000. Dessa kommuner var också för små för att kunna tillgodose människornas behov av service, exempelvis av högstadieskolor, simhallar med mera, så ännu fler kommuner slogs samman. Idag (2024) finns det 290 kommuner i Sverige. KommunvaletValet till kommunen sker den andra söndagen vart fjärde år. För att rösta vid kommunvalen krävs att man har fyllt 18 år senast på valdagen och att man är skriven i kommunen. Utländska medborgare har rätt att rösta vid kommunval, men då krävs det att de har varit folkbokförda i Sverige tre år före valet. KommunfullmäktigeKommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen. Det betyder att kommunfullmäktige, man brukar också säga fullmäktige, är det högsta beslutande organet i politiken. Här fattas alla viktiga beslut, t.ex. om kommunens budget, dvs kommunens inkomster och utgifter. Fullmäktige sammanträder i regel en gång i månaden och mötena är offentliga. Det innebär att vem som helst får besöka dessa möten. Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen, som är den viktigaste politiska församlingen. KommunstyrelsenKommunstyrelsen är det viktigaste politiska organet i kommunen. Kommunstyrelsen är kommunens motsvarighet till regeringen. I denna styrelse förbereds alla ärenden innan de slutgiltiga besluten fattas i fullmäktige. Det är sällan fullmäktige ändrar ett förslag som kommer från kommunstyrelsen, och det beror naturligtvis på att det är samma partier som har makten i de bägge församlingarna. Det största partiet i fullmäktige har också flest platser i kommunstyrelsen. NämnderNaturligtvis kan inte medlemmarna i kommunstyrelsen sätta sig in i allt som rör kommunen. Därför finns det styrelser och nämnder i kommunen. Vissa av nämnderna är obligatoriska, d.v.s. kommunen måste ha dessa, andra är frivilliga. Varje nämnd eller styrelse har ansvar för sitt speciella område. Det kan vara skolan, barnomsorgen, fritiden o.s.v. Inga av nämndernas möten är offentliga, men kommunmedborgarna kan få reda på vad som har beslutats genom att läsa protokoll från mötena. Kommunens ekonomiKommunerna ansvarar för många områden och det kostar mycket pengar. De senaste åren har kommunerna haft ekonomiska problem. Varje år gör kommunen upp en budget för nästa år. Det är en plan för ekonomin, vilka inkomster man får in och vilka utgifter man har. Varje nämnd eller styrelse lämnar in sina önskemål till kommunstyrelsen. Därefter utarbetar kommunstyrelsen ett förslag om vad exempelvis skolan får kosta. Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. Den motsvarar drygt hälften av inkomsterna. Det är kommunfullmäktige som varje år beslutar hur stor kommunalskatten ska vara. En annan viktig inkomstkälla för kommunen är olika avgifter som medborgarna betalar för vatten, el, renhållning. Det brukar motsvara ca 20 procent av kommunernas inkomster. Kommunerna få också bidrag från staten. Det brukar motsvara ca 20 procent av en kommuns inkomster. OmsorgKommunen har som uppgift att ta hand om sina invånare. Detta görs bland annat i form av barnomsorg (t.ex. förskola, skola och fritids) och äldreomsorg (äldreboenden m.m.). RegionernaI Sverige finns det 21 regioner. I stort har regionerna samma gränser som länen. Varje region består då av flera kommuner. regionerna ansvarar främst för sjukvården inom länet, men också för kollektivtrafik och viss utbildning. En region fungerar ungefär som en kommun. Det betyder att det finns såväl regionfullmäktige som regionstyrelse och nämnder. Valet till regionen sker samtidigt som riksdags och kommunvalen. Regionernas inkomster kommer från skatter, statsbidrag och avgifter. |
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Källor:
Regeringens webbplats, Så styrs Sverige: https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/
Shirin Ahlbäck Öberg m.fl., Svensk författningspolitik, SNS förlag, 2008
Olof Petersson, Statsbyggnad: den offentliga maktens organisation, SNS förlag, 2007
Henry Bäck m.fl., Den svenska politiken - Strukturer, processer och resultat, Liber, 2011
Eivind Smith m.fl., Konstitutionell demokrati, SNS förlag, 2004
Bo Rothstein, Politik som organisation, SNS förlag, 2010
Per Bergström, Möt A-kursen i samhällskunskap, Studentlitteratur, 2006
FÖRFATTARE
Text: Jonas Ahlberg (statsvetare), Carsten Ryytty (författare/SO-lärare) och Robert de Vries (red.)
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplaner för samhällskunskap åk 4-6 och samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.
Materialet består av häftet “Så funkar Sveriges Radio och public service” och en handledning med övningar.
Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Den handlar om hur landet ska styras och utgör skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. Den nuvarande regeringsformen utfärdades i Sveriges riksdag 6 mars 1974. I år fyller den 50 år.
På riksdagens Youtube-kanal finns pedagogiska filmer som beskriver riksdagens uppgifter, de folkvaldas arbete och riksdagens roll i vår demokrati.
Demokrati pågår är en filmserie som handlar om riksdagens roll, funktion, arbete och beslut. De tre filmerna riktar sig till den som vill lära sig mer om riksdagen och framför allt till elever i åk 7–9 och gymnasiet. De tre filmerna Riksdagen och demokratin, Ledamotsuppdraget och Riksdagens fem grundläggande uppgifter kan användas i undervisningen om riksdagen och vår demokrati.
Upplev riksdagen är en digital rundvandring i riksdagens hus. Här kan man titta runt i kammaren, finansutskottet och andra rum i 360 grader och följa med på en guidad tur bakom kulisserna i riksdagen. Här möter vi ledamöter i deras vardag samt får en kortare introduktion till utskottsarbete och om rösträttens införande och rundvandringen ger en bra förståelse för hur riksdagen och den demokratiska processen fungerar.
Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...
Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även vissa bestämmelser om begränsningar i våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota landets säkerhet genom att sprida hemlig information eller syssla med terrorism. Vanliga lagar kan också begränsa våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota, skada, förtala, störa den allmänna ordningen eller diskriminera andra när vi utövar våra rättigheter...
Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma hur landet ska styras. Men demokrati handlar även om representation och fri- och rättigheter och ansvar. Demokratiska stater kan styras på olika sätt. Därför kan det vara svårt att beskriva exakt vad en demokrati är. Men självklart har demokratier vissa gemensamma kännetecken...
Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...
1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...
Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.
Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.
Genomgång (12:57 min) där SO-läraren Anders Lennmor berättar om svensk demokrati ur olika perspektiv.
Genomgång (9:36 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om regeringen och statsförvaltningen. Här berörs regeringens uppgifter, olika typer av regeringar, statlig förvaltning (myndigheter), m.m.
På Polismyndighetens webbplats finns lättläst Information om rättigheter och skyldigheter, lagar och regler, vad polisen gör och när du ska kontakta polisen.
Informationsfilm (1:57 min) från Valmyndigheten som visar hur det går till att rösta i vallokalen på valdagen eller om du förtidsröstar.
Informationsfilm (1:19 min) från Valmyndigheten som beskriver hur fördelningen av mandat till riksdagen går till.
Informationsfilm (1:09 min) från Valmyndigheten som beskriver valen till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet.
Informationsfilm (1:19 min) från Valmyndigheten som beskriver det svenska valsystemets grunder med allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.
Faktafilm (19:18 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om Sverige i EU. Sverige är ett av medlemsländerna i den Europeiska unionen och därför kan svenska medborgare resa, jobba och handla fritt i stora delar av Europa. Men vad innebär det mer att vara ett EU-land, hur styrs egentligen EU och varför tog det så lång tid innan Sverige valde att gå med? Vi förklarar hur den Europeiska unionen växte fram, hur beslutsprocessen fungerar och hur Sveriges roll i unionen ser ut.
Om serien Samhällskunskap förklarad
I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Faktafilm (12:55 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om svensk fördelningspolitik. Fördelningspolitik handlar om att omfördela pengar med målet att skapa ett mer jämlikt samhälle. Men hur mycket som ska fördelas och vad som egentligen är rättvist - det bråkar politikerna om. Vi förklarar skiljelinjerna inom den svenska fördelningspolitiken, en resa genom vår moderna historia med allt från striden om pensionerna till kampen om löntagarfonderna.
Om serien Samhällskunskap förklarad
I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Genomgång (15:10 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om hur Sverige förvaltas.
Avsnitt (18:03 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratiska nivåer. Demokratin i Sverige är ordnad i fyra olika nivåer: stat, region, kommun och EU. Utifrån begrepp som representativ demokrati, parlamentarism och decentralisering förklarar vi de svenska demokratiska nivåerna: hur de styrs, varför vi har dem och vilket ansvar som ligger på dem.
Om serien Samhällskunskap förklarad.
I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Informationsfilm (0:55 min) från Sveriges riksdag där du får lära dig hur det går till när en ny regering bildas. När statsministern väljer att avgå efter ett val behöver en ny regering bildas. Det är talmannens uppgift att ta fram ett förslag till ny statsminister.
Genomgång (9:40 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar ingående om svensk parlamentarism - dvs hur Sveriges riksdag och regering fungerar..
Genomgång (11:33 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om demokrati och val i Sverige.
Läxhjälpsfilm (14:05 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om Sveriges riksdag och dess funktion, uppgifter och makt.
Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.
Mediernas utveckling i ett historiskt perspektiv och om olika former av nyhetsmedier samt public service i dagens...
Om hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Vi ska också titta på pengars värde,...
En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...
Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...
Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.
Socialismen är en politisk ideologi som till stor del grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr...
Ekologismen är en samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är...
Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...
Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när...
Om skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Fokus ligger på straffrätten och vilka gärningar som...
Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...
Om vad media är, vilka uppgifter media har samt om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...
Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Sverige är indelat i 290 kommuner (2024, se karta). Alla kommuner har ett visst mått av självstyre...
Statistik handlar om kalkyler, analyser och presentation av data och information.Resultatet...
En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar:Regeringsformen ...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...
Folkomröstningar är val då de röstberättigade tar ställning till en enskild politisk fråga. I...
ATP-striden kallas den politiska konflikt som rådde vid slutet av 1950-talet kring den allmänna...
I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val...
