Medeltidens sillmarknad i Skanör

Den franske adelsmannen Filip de Maizires, som på 1300-talet på pilgrimsfärd besökte Skanör, berättar att sillen, "som Gud har befallt", varje höst genom Öresund simmar från ett hav till ett annat. Stimmen är så täta att man kan hugga sönder dem med svärdet... Den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus berättar att stimmen var så täta att skeppen fastnade i dem. Man kunde ösa upp sill med händerna. Andra historier förtäljer att folk kunde promenera ut på sillstimmen. Exempelsamlingen på skepparhistorier kan göras lång. Men faktum är att sillen varje höst kom i ofantliga mängder.
M

Sillfiske i Öresund. Träsnitt från Olaus Magnus bok Historia om de nordiska folken, 1555

Den stora sillmarknaden gav stora inkomster

Margareta var dotter till den danske kungen Valdemar Atterdag. När hon var sex år blev det bestämt att hon skulle gifta sig med kung Håkan av Norge. Hon ärvde senare både Danmarks och Norges kungatroner, och 1389 valde svenska stormän henne till Sveriges härskarinna. Hon blev Nordens drottning.

Margareta hade många slott att bo på i sina tre riken. Helst bodde hon på Lindholmens slott i Skåne. Det låg mellan Lund och Skanör och är idag jämnat med marken. Hon hade då nära ridväg till ärkebiskopen i Lund. Han var den förnämste av Nordens biskopar. Margareta hade också från Lindholmen nära ridväg till den stora sillmarknaden i Skanör. Den var det mest lönande som hon härskade över.

ANNONS

Sillfisket

Den 24 augusti varje år började sillfisket i Öresund. Det pågick till den 9 oktober.

Sillen från Skanör hade en stor europeisk marknad. Med denna sill "mättade sig i fastetiden folk i Tyskland, Frankrike och flera andra länder", skriver Maiziéres. "Ty fattigt folk, som inte har råd att köpa en stor fisk, kan köpa en sill."

Men det var antagligen främst förmöget folk ute i Europa som köpte sill från Skanör. Den goda sillen ersatte kött, som för en god kristen var förbjuden mat under fastan, den tid före påsk då man enligt kyrkans påbud skulle äta så lite som möjligt för att minnas Jesu Kristi lidande. Varje fredag borde därtill vara en fastedag för att minnas Jesus korsfästelse.

Mot slutet av 1600-talet försvann de stora stimmen. Det är oklart varför.

Hansans köpmän organiserade sillhandeln

Hansan, som var norra Europas mäktiga handelsförbund, organiserade marknaden i Skanör. Vid samma tid som flyttfåglarna samlades och strecken drog söderut stävade tusentals små fiskebåtar mot Skanör. Fem, sex man slog sig samman till ett fiskelag.

Inifrån land kom bönder med vagnar beredda att frakta laster. Bukiga koggar, hanseaternas lastfartyg, ankrade i Höllviken. Koggarna var små jämförda med vår tids containerfartyg, men stora jämförda med vikingatidens skepp. Dessa kunde kanske lasta 20 ton. Koggarna tog 200 ton - en rejäl samling silltunnor.

Uppköpare kom främst från Lübeck, men också från andra städer där Hansan hade kontor: Visby, Novgorod, Danzig, Hamburg, Brügge och London.

Så fort fiskelagens båtar skrapade mot stranden satte uppköpare i gång med att bjuda på lasten. Fisken fraktades sedan upp till bodar, där snabbfingrade kvinnor rensade sillen och packade den i tunnor, varvad med salt.

Omkring 300 000 tunnor sill skeppades varje år ut från Skanör.

Saltet kom från gruvor kring staden Lüneburg - idag ett av turistmålen i norra Tyskland. Saltet levererades i tunnor till Skanör, och dessa återanvändes när sillen skulle packas för export. Varje tunna kontrollerades och stämplades sedan om kvalitet och vikt höll måttet. Sillen från Skanör var en märkesvara. I den nederländska staden Kampen var handlarna skyldiga att hänga upp en särskild skylt, om de sålde annan sill än den som var fångad vid Öresund.

Salthandeln lockade annan handel till Skanör. Skepp kom från Tallinn och andra städer i den östra delen av Östersjön och bjöd ut tjära, beck, honung och pälsverk. Från Stockholm fördes smör och högklassigt järn. Och lübeckarna sålde inte enbart salt från Lüneburg utan också sitt berömda Trave-öl.

Det var många som tjänade pengar på sillen i Sundet, men mest tjänade drottning Margareta och andra danska härskare.

ANNONS

Danmarks stora drottning

Palle Lauring, Danmarks lysande populärhistoriker, skriver om den stora drottningen som knappast hör till hans favoriter i nordisk historia. Hon kunde från borgen Falsterbohus övervaka marknaden. I vår tid är borgen en trist ruin.

Och ändå är det en sak som inte gärna vill släppa taget om fantasin. Här den 3 augusti 1387, mitt uppe i sillfiskets högsäsong, dog Margaretas son Oluf. Ryktena sade att han skulle ha förgiftats av sin egen mor. Talade de sanning, spelade hon ett högt spel; man kan knappast tänka sig en händelse som vore politiskt ogynnsammare för henne själv. Det var ju han som var den siste av Harald Hårfagres ätt i Norge, den siste skjoldungen i Danmark, den siste folkungen i Sverige. På sonens rätt till det stora arvet vilade hennes verk och planer; själv hade hon ingen sådan rätt.

En ung man på sjutton år. Någonstans uppe i den klara blå luften, några meter upp i den milda brisen, låg den kammare som ingen nu levande fått se, men som var välkänd för den tidens människor, nedsliten av användning, välbekant och inbjudande; man känner i kvällslukten doften av vaxljus och den fräna lukten av svett och av en sjuk kropp. Där uppe steg Margareta in över tröskeln och såg sin son död och sitt eget program i stor fara. Man skulle gärna ha velat se hennes ansikte. Hon lät föra den döda kroppen till Sorö, kallade samman ett politiskt möte i Lund i all hast och vann spelet, som vanligt.

Det är liv och lukt i Laurings historieskrivning
 

Skatt på allt!

Beskattningen var noga genomtänkt och förmodligen i effektivitet väl i klass med vår tids skatteindrivning.

Det kostade ingenting att föra varor i land. Men alla varor som fördes ut från Skanör var belagda med tull, även de varor som köpmannen inte lyckats sälja.

Alla som arbetade på marknaden måste köpa ett litet blymärke som gav arbetstillstånd.

Det var skatt på bakugnar och skatt på öl. Kom karlar som drack för mycket öl i slagsmål, krävde kungens uppsyningsman in böter.

Den som välte med sin vagn på stranden måste betala böter - liksom den olycklige man vars båt sjönk så nära stranden att den störde sjöfarten.

Alla avgifter och böter måste betalas med danska pengar. Vad utländsk valuta var värd, alltså växlingskursen, bestämde den danske kungens folk...

LÄS MER: Fiskets historia - från vardagsfiske till överfiske

LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

LÄS MER: Historia om mat, kryddor och matvanor

LÄS MER: Hansan dominerade handeln i Nordeuropa på medeltiden

LÄS MER: Kronborgs och Öresundstullens historia

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn minst en viktig orsak till att många åt fisk under medeltiden, särskilt under fastetider.
     
  2. Vilka organiserade sillmarknaden i Skanör och hur tjänade de pengar på handeln?
     
  3. Hur tjänade kungamakten pengar på handeln i Skanör? Ge några exempel.

Ta reda på:

  1. Till vilket land hörde Skanör under medeltiden?
     

 

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 11 mars 2024
Publicerad: 26 april 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Fylla på en krog under sent 1800-tal.

Brännvinets historia i Sverige

Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av...

M
Norska polistrupper

Polistrupperna

Under andra världskriget fick norska och danska flyktingar militär utbildning i Sverige. Detta gick...

L
1500-talets Stockholm

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt...

S
Tyska jagare

Tyskland ockuperar Danmark och Norge

Den 9 april 1940 inledde Tyskland operation Weserübung, invasionen av de neutrala länderna Danmark...

M
Staden Kilwa

Afrikas glömda handel

En vanlig uppfattning är att det inte fanns några handelsvägar i Afrika före européernas...

M

Hvidstengruppen

Den danska Hvidstensgruppen bildades i mars 1943. Medlemmarnas viktigaste mötesplats var Hvidstens...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Hi

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Hi

Historia om mat och matvanor

Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...

Hi
Karta

Danmarks historia

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

Hi
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Hi
Hamnaktivitet

Hansan

Hansan, eller Hanseförbundet, grundades under 1100-talet av nordtyska köpmän som slöt sig samman i...

Hi
Porträtt

Margareta I av Danmark

Margareta I (1353-1412) var dansk, norsk och svensk (1389-1412) drottning och låg bakom bildandet...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Danmarks historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-16

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Danmarks historia från de första människorna i Danmark till idag.

+ Lyssna