M
Tagg
Textilindustri
Interiör från en textilindustri i slutet av 1800-talet.

Industrialism

klocka
Lästid 1 minuter

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning. Industrialisering för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

De samhällen som har industrialiserats skiljer sig stort från mindre utvecklade samhällen där jordbruk ofta är den dominerande näringsgrenen.

I industrialiserade samhällen är det bara en liten del av befolkningen som arbetar med jordbruk.

Det började på 1800-taletny teknik förvandlade människors sätt att arbeta och leva i Europa och USA.

ANNONS

Bättre transporter, nya städer och stora fabriker med maskiner drivna av vattenkraft eller ångkraft började bli vanliga. Tillgången på kol och järnmalm var viktig för ångkraft och järnvägar.

Industrialismen utgör en av de viktigaste faktorerna som har påverkat samhället de senaste två hundra åren. Samtidigt är den miljöförstöring som industrialismen medfört ett av vår tids största globala problem.

LÄS MER: Industriella revolutionen

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

LÄS MER: Sveriges industrialisering

LÄS MER: Teknikhistoria

PODCAST: Orsaker till den industriella revolutionen


Litteratur:
Christine Rider, An Introduction to Economic History, Cengage Learning, 1995
Steven Beaudoin, The Industrial Revolution, Houghton Mifflin, 2003


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Här hittar du material med anknytning till industrialism.

Uppdaterad: 21 november 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Industrialism

SO-rummet bok
M

Elektricitetens historia, del 1: En ny kraftkälla

av: Lars Hildingson
2022-09-30
klocka Lästid 6 minuter

Greker hade för 2 500 år sedan lärt sig att göra en bärnsten magnetisk genom att gnida den med en tyglapp. Grekerna kunde inte förklara fenomenet, men de gav det ett namn. Bärnsten heter elektron på grekiska, och därifrån kommer vårt ord elektricitet. År 1819 visade dansken Örsted att elektrisk ström kan få en magnetnål att röra sig. Tidigare hade man trott att magnetism och elektricitet var två olika fenomen. Nu började det bli klart att det var fråga om samma sak. När sedan engelsmannen Michael Faraday förde en magnet genom en slinga koppartråd - och tråden blev strömförande, blev det fastställt att magneten kunde skapa elektricitet. Detta experiment år 1831 är kanske historiens viktigaste...

+ Läs mer

S

Kreugerkraschens myter och offer

av: Torbjörn Nilsson
2022-09-10
klocka Lästid 12 minuter

Omdömena om den man som hittades död i sin säng i Paris den 12 mars 1932 har skiftat. Var han en simpel bedragare och äventyrare eller en lysande finansfurste, en man som hade skänkt Sverige en ny storhetstid? Oavsett hur mannen, Ivar Kreuger, värderas står det klart att han byggde upp ett jättelikt internationellt företagsimperium och att hans död för egen hand fick stora konsekvenser för det svenska näringslivet och flera av dess ledande män...

+ Läs mer

L

Lätta fakta om järnvägens tidiga historia

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler
2022-08-25
klocka Lästid 3 minuter

Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...

+ Läs mer

S

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

av: Torbjörn Nilsson
2022-06-27
klocka Lästid 4 minuter

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

av: Kaj Hildingson
2022-04-26
klocka Lästid 16 minuter

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...

+ Läs mer

L

Bomull - slaveriet och textilindustrins framväxt

av: Göran Tivenius
2020-10-02
klocka Lästid 3 minuter

Den är inte mer än en meter hög. En liten kortvuxen växt som spelat en i det närmaste osannolikt stor roll i världshistorien. Det handlar om bomullsplantan. De tunna och fina bomullshåren kring växtens frön är råmaterialet till världens viktigaste textil - bomullstyget. Men bakom vår bild av bomullen som en mycket viktig nyttoväxt döljer sig en historia fylld av mänskligt lidande och hårt arbete, men också entreprenörskap och framtidstro...

+ Läs mer

Länkar om Industrialism

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS