En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med hjälp av våld - där den existerande regimen eller regeringen avlägsnas på ett sätt som bryter mot landets lagar och konstitution.
En statskupp kan utföras av en liten skara, ofta inom regeringen eller armén i ett land, men kan också ske i samband med en politisk revolution där stora delar av befolkningen deltar.
En statskupp leder vanligtvis till något av följande scenarion:..
Vid sidan av ledarskifte behöver en statskupp inte nödvändigtvis medföra några politiska och socioekonomiska förbättringar eller förändringar.
Ofta förekommande orsaker till statskupper är maktkamp om ledarrollen eller att det finns ett utbrett missnöje mot den sittande ledaren eller regimen som vägrar lämna ifrån sig makten.
Statskupper har troligtvis förekommit då och då ända sedan de första statsbildningarna ägde rum för tusentals år sedan. I antikens värld var det till och med under vissa turbulenta perioder nästan mer regel än undantag att ta makten genom en statskupp, särskilt inom romarriket. Ett av de mest berömda fallen är Julius Caesars maktövertagande samt mordet på honom efter att han gjort sig själv till diktator.
I modern tid - och med hänsyn till gällande internationella lagar - brukar omvärlden reagera negativt mot kuppmakare. Ledar- eller regeringsskiften ska stället utföras på demokratiska tillvägagångssätt. Detta gäller i synnerhet om landet i fråga redan är en demokrati (jämfört med om det handlar om en diktatur som styr med arméns hjälp).
Efter en statskupp kan ibland folkets (och omvärldens) förhållningssätt till den nya regimen omvärderas beroende på vilka åtgärder som kuppmakarna utför för att t.ex. utlysa ett nyval där landets medborgare ges möjlighet att välja nya ledare på demokratisk väg.
LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick
LÄS MER: Demokratisk påverkan och demokratiska modeller
LÄS MER: Diktatur
FÖRFATTARE
Text: Vahagn Avedian, fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se
Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/
Här hittar du material som kan relateras till lyckade och misslyckade statskupper förr och idag.
Lästid 12 minuter
Del 1 av 2 i en artikelserie om kriget i Syrien (syriska inbördeskriget) och landets moderna, politiska historia. I den här delen berörs både den politiska utvecklingen och vanligt vardagsliv - från Syriens självständighet 1946, då de sista franska trupperna lämnade landet, fram till 2011 då inbördeskriget startade...
Lästid 9 minuter
Ett knappt år före Tredje rikets fall försökte tyska oppositionella officerare mörda Hitler. Deras motiv var både pragmatiska och etiska. De ansåg att Hitler förde landet till en avgrund och militärerna var de som hade störst möjligheter att göra slut på honom. De hade försökt otaliga gånger innan, men detta var det sista, tappra försöket av en gravt krigsskadad överste vid namn Stauffenberg. Planen misslyckades. Hade det lyckats hade många människoliv sparats...
Lästid 4 minuter
I Frankrike var det den frustrerade medelklassen som halshögg kungen, avskaffade adeln och började skapa ett nytt samhälle under stridsropet Frihet, Jämlikhet, Broderskap. I Sverige var det kungen själv som gjorde revolution, avskaffade privilegiesamhället och lyfte fram medelklassen. Detta gjorde han utan att en droppe blod spilldes och innan parisarna stormat Bastiljen. Den kungen hette Gustav III...
Lästid 6 minuter
Kvällen den 16 mars 1792 var det maskerad på Kungliga Operan i Stockholm. Alla visste att kungen skulle vara där. Och det var han, trots att han blivit varnad om att det pågick en mordkomplott mot honom och att konspiratörerna tänkte skjuta honom under tillställningen. Men Gustav III var Sveriges kung, och en kung kan inte låta sig skrämmas...
Lästid 7 minuter
Julius Caesar har blivit känd som en av världshistoriens mest framgångsrika fältherrar. De militära framgångarna och hans politiska talang gav honom folkets och arméns stöd. Han kunde därför utropa sig till diktator på livstid. Men oppositionen mot diktaturen växte och vid ett möte i senaten år 44 f.Kr blev Caesar mördad...
Lästid 6 minuter
Från slutet av 1700-talet till slutet av 1900-talet skakades världen av flera stora revolutioner. USA bröt sig loss från Storbritannien och skapade en ny sorts nation som senare blev ett framtida demokratiskt föredöme. I Frankrike kullkastades det gamla ståndssamhället, vilket fick ringar på vattnet i hela Europa. Haitis kamp mot slaveriet och kolonialism ledde fram till det första självständiga landet i Amerika med en svart majoritetsbefolkning. Ryssland gick från tsarstyre till kommunistiskt styre och utvecklades senare under 1900-talet till en supermakt. Och Iran bytte en västvänlig shah mot en islamistisk stat. Varje revolution hade unika orsaker och följder, men alla hade en djupgående påverkan på sin samtid och tiden efter...
Globalis är en webbplats som drivs av Svenska FN-förbundet. Här kan du bl.a. läsa om Afghanistan. Det har varit krig i Afghanistan i över 30 år vilket har gjort landet till ett av världens fattigaste länder. USA invaderade landet 2001, utländska styrkor finns fortfarande kvar men trupperna har minskat i antal. Konflikten mellan talibanerna och väststödda regimen fortgår...
Globalis är en webbplats som drivs av Svenska FN-förbundet. Här kan du bl.a. läsa om den Centralafrikanska republiken. Sedan självständigheten 1960 har befolkningen i Centralafrikanska Republiken drabbats av den ena militärkuppen efter den andra. Konflikterna har drivit hundratusentals på flykt och hindrat landets möjlighet till utveckling...
Förföljd av ett bastardrykte och med alla odds emot sig, blev han kung i förtid – en tid av dramatisk förändring. En personlig och nationell tragedi i de sista åren av ett stormaktssverige i spillror.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Gustav IV Adolf och statskuppen 1809? Läs någon av följande böcker, som legat till grund för avsnittet: En kunglig tragedi – en biografi om Gustav IV Adolf av Mats Wickman; Sveriges historia 1721-1830, redaktör Elisabet Mansén; Kärlek och krig - revolutionen 1809 av Anders Isaksson.
Katarina den stora, en fattig prinsessa som tog sig hela vägen till toppen. Det börjar med ett misslyckat äktenskap men slutar i triumf när hon tar över tronen - som kejsarinna av det ryska imperiet.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Katarina den stora? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Katarina den stora av Marie Tetzlaff; Romanov – den sista tsardynastin 1613-1918 av Simon Sebag Montefiore; Catherine the great – Robert K. Massie.
Teaterkungen Gustav III är mest känd för lönnmordet på maskeradbalen, men hans liv innan dess kantades av sexskandaler, djärva politiska beslut - och den hatiska konspirationen som blev hans död.
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus.
Vill du veta mer om Gustav III så kan du läsa Politik och passion av Henric Bagerius och Louise Berglund, Gustav III av Leif Landen, En bädd av dun av Christopher O’Regan och Gustav III:s ryska krig av Gunnar Arteus. Det är några av de böcker som har legat till grund för det här avsnittet.
Genomgång (26:34 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om Hitlers väg till makten. Fokus ligger på Tysklands framväxt som stormakt på 1800-talet, Tyskland under första världskriget, Versaillesfreden, statskuppsförsöket 1923, nazismens ideolgi samt tysk politik under1920-talet.
Avsnitt på Forum för levande historias webbplats där du kan läsa om röda khmerernas massmord och flagranta brott mot mänskligheten under åren 1975–1978 i Kambodja. Här får du följa hur en tvåtusenårig kultur vittrar ned och hur dess befolkning utsätts för de mest bestialiska prövningar, för att ge plats för ”Demokratiska Kampuchea”...
Utförlig fakta om Gustav III (1746-1792) och hans tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om en av Rysslands mest kända drottningar genom tiderna - Katarina II (1729-1796), som också var kusin med Gustav III. Hon avsatte sin man i en palatskupp och blev själv regent. Under hennes regeringstid expanderade Ryssland kraftigt på bekostnad av Polen och osmanska riket. I början av sin tid vid makten förde hon en liberal politik inspirerad av upplysningens idéer...
Avsnitt på Historia 2 där Joakim Wendell berättar om den ryska revolutionen. Här kan du läsa om bakgrunden, februarirevolutionen, oktoberrevolutionen, ryska inbördeskriget, bildandet av Sovjetunionen m.m.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Napoleons återkomst till makten. I april 1814 tvingades Napoleon att abdikera. Den franske kejsaren, som hade behärskat nästan hela Europa, förvisades till den lilla medelhavsön Elba. Knappt ett år senare landsteg han med en liten truppstyrka på Rivieran, fast besluten att återta tronen...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur Sverige styrdes under medeltiden. Vi hade ingen riksdag, ingen ministär och ingen statsminister. Ändå hade vi ett fungerande politiskt system och ett komplicerat regelverk för maktöverlåtelse till enskilda personer. Historikern Dick Harrison berättar här om den riskfyllda och komplicerade vägen till det yttersta ämbetet – kungatiteln...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Lovisa Ulrika av Preussen. Hon blev drottning i Sverige och gjorde vad hon kunde för att rusta upp det kulturellt utarmade landet. Men hennes planer på statskupp och envälde slutade i fiasko...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Gajus Julius Caesar (100–44 f Kr). Redan under sin livstid blev Caesar synonym med det romerska imperiet. Med Alexander den store som förebild krossade han fiender och politiska motståndare, samtidigt som han vann folkets stöd och soldaternas beundran. Men i takt med att makten ökade visade Caesar allt mindre respekt för republiken och senaten. Det blev hans fall...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Claus Schenk von Stauffenbergs attentat mot Hitler, 1944. Stauffenbergs attentat var ingen hastigt påkommen idé. Bland höga militärer grodde missnöjet redan 1938...
