Demokratins globala vågor

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan demokratins genombrott. Kvinnor, fattiga och tidigare förtryckta folkgrupper har tagit plats i folkvalda parlament över världen. Men jublet har upprepade gånger tystats av stöveltramp, kupper och våldsamma bakslag.
M
Berlinmuren

Souvenirjägare efter Berlinmurens fall den 9:e november 1989.

1900-talet kallas ofta “demokratins århundrade”. Vid seklets början fanns endast 55 självständiga stater i världen.

Stora delar av Afrika och Asien var nämligen fortfarande koloniserade av Storbritannien, Frankrike och andra rika länder i väst. Bara ett land, Nya Zeeland, hade infört rösträtt för både kvinnor och män. Mänskliga fri- och rättigheter var begrepp som sällan hördes i den politiska debatten.

I början av 2000-talet fanns över 190 självständiga stater, varav 120 hade infört allmän rösträtt och ett fungerande flerpartisystem. De tidigare kolonierna var nu fria. De flesta regeringar i världen respekterade FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som beslutats 1948.

ANNONS

Det låter som en demokratisk framgångssaga. Men 1900-talet kallas också “ytterligheternas tidsålder”, en period då mänskligheten ständigt kastades mellan hopp och förtvivlan, mellan liv och död.

Exemplet Tyskland

Utvecklingen i Tyskland kan användas för att exemplifiera både demokratins kraft och skörhet.

1919 stod Tyskland inför en oviss men ändå löftesrik framtid. Det första världskriget var förlorat. Kejsaren hade avgått och den politiska makten överfördes till riksdagen, som utsågs genom fria och allmänna val. Den nybildade tyska staten, Weimarrepubliken, var en av världens mest demokratiska - åtminstone på pappret.

Men landet hade stora problem med krigsskulder, inflation och massarbetslöshet. De politiska motsättningarna växte: revolutionära vänstersocialister stod mot konservativa krafter och anhängare av det nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).

Nazism, krig och Förintelse

Partiledaren Adolf Hitler lovade ordning och välstånd, men bara för medborgare ”av tyskt blod”. De som nazisterna ansåg skyldiga till krigsförlusten och den följande krisen skulle istället straffas. Judar, romer, kommunister och andra grupper förföljdes.

Stödet för nazisterna ökade snabbt. Partiet fick inte egen majoritet i riksdagen, men lyckades 1933 ändå ta makten. Med stöd från andra konservativa och nationalistiska partier drev nazistpartiet igenom en lag som gav Hitler rätt att styra utan riksdagens godkännande under fyra år. Nazisterna använde alltså demokratins verktyg - väljarstöd och förhandlingar - kombinerat med politiskt förtryck för att upprätta diktaturen, “Det tredje riket”.

Därefter monterade nazistregeringen snabbt ned både demokratin och rättsstaten. Andra partier förbjöds. Medborgarnas fri- och rättigheter avskaffades. Raslagar och tvångssteriliseringar användes för att "rena" det tyska folket.

1939 inleddes det andra världskriget när Tyskland anföll Polen. Strax därefter påbörjades Förintelsen och nazisternas fortsatta jakt på ”asociala element”, ”rasfiender” och ”undermänniskor”. Totalt dödades minst 11 miljoner personer under nazisternas folkmord. Cirka sex miljoner var judar, men även romer, polacker, ryska krigsfångar, funktionsnedsatta, homosexuella, politiskt och religiöst oliktänkande massmördades av nazisterna.

Delning, kommunism och återförening

Uppskattningsvis 60 miljoner människor dog till följd av det andra världskriget. När kriget var över delades Tyskland i två stater. I Västtyskland återinfördes och stärktes demokratin. Landet byggdes upp, moderniserades och fick en central roll i utvecklingen av den Europeiska unionen (EU).

ANNONS

ANNONS

Östtyskland isolerades däremot från Västeuropa bakom den så kallade ”järnridån”. Staten styrdes av en kommunistisk enpartidiktatur, understödd och i nära samarbete med Sovjetunionen (nuvarande Ryssland).

Först 1990, efter Sovjetunionens och Berlinmurens fall, kunde öst och väst på nytt återförenas. Idag räknas Tyskland som en av världens friaste, rikaste och mest välfungerande demokratier. 

Demokratins vågor

Tyskland är ett av flera exempel på hur snabbt demokratin kan förintas. Människor kan ju faktiskt välja fel person eller parti. Omröstningar kan gå snett. Folkvalda politiker kan missbruka sin makt, ljuga, hota och luras.

Under olyckliga omständigheter bryter mänsklighetens värsta sidor fram även i demokratier. Det handlar ofta om rädsla, kombinerat med oförutsedda kriser och hot. När hemlandet och familjen hotas kan det kännas tryggt med starka ledare och enkla, kraftfulla lösningar. Gränser stängs, skyldiga utpekas och det egna folket försvaras mot “de andra”.

Men Tysklands historia kan också tolkas mer positivt. Det har visat sig att demokratin kan resa sig, även efter krig, folkmord och politiskt förtryck.

Den svängiga och oförutsägbara utvecklingen i Tyskland har präglat även andra delar av världen. Mycket tyder på att demokratins globala utveckling går i vågor, upp och ner på historiens böljande hav. Vågrörelserna har påverkats av dramatiska skeenden som världskrigen, Förintelsen, stormaktspolitik under kalla kriget, koloniernas frigörelse, kommunismens fall, ekonomiska kriser med följande massarbetslöshet och nu senast: en dödlig pandemi.

Vad kännetecknar vändpunkterna?

Vilka krafter styr då dessa vågrörelser? Vad är det som sker, när demokratin dyker ner i en djup vågdal? Det handlar förstås om många olika faktorer, som skiljer sig åt mellan olika platser och tider. Men de stora demokratiska vändpunkterna har ändå vissa gemensamma drag:

  • Händelserna var oförutsedda. De kom plötsligt, överrumplande.
     
  • Utvecklingen var inte begränsad till enbart ett land: förändringen berodde på internationella, gränsöverskridande krafter.
     
  • Utvecklingen var därför svår eller omöjlig att kontrollera på nationell nivå.

LÄS MER: Demokrati

LÄS MER: Sveriges politiska system

LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick

LÄS MER: Demokratins historia

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ungefär hur har demokratins spridning sett ut under de senaste 100 åren?
     
  2. Nämn några utmaningar som demokratin har mött på global nivå under 1900-talet.
     
  3. Hur var förhållandet till demokrati och mänskliga rättigheter i världen i början av 1900-talet?
     
  4. Redogör kortfattat för demokratins uppgång, fall och återkomst i Tyskland under 1900-talet.
     
  5. Vilka gemensamma drag hade de stora demokratiska vändpunkterna enligt texten?
     

 

FÖRFATTARE

Text: Riksdagsförvaltningen
Texten har tidigare ingått i materialet Fira demokratin från Riksdagens demokratijubileum under åren 2018-2022, då riksdagen uppmärksammade demokratins genombrott i Sverige.

Senast uppdaterad: 2 maj 2024
Publicerad: 2 maj 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
porträtt

George Orwells budskap med "Djurfarmen"

Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är...

SO-rummet bok
M
Svinen festar

Djurfarmen

I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva...

M
Lagbok

Hur blir en lag till?

Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar vi ska ha i Sverige. Det är en av riksdagens viktigaste...

SO-rummet bok
S
Valsedlar

Demokratins kännetecken

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma...

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration

Dagens och morgondagens folkrörelser

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...

SO-rummet bok
S
Rösträttsaktivister

Demokratin och välfärdens motor

Under den första hälften av 1900-talet upplevde folkrörelserna sin storhetstid. Demokratins...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Mellankrigstiden

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...

Hi

Efterkrigstidens huvudlinjer

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...

Hi

Kalla kriget

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Hi
Karta

Tysklands historia

Fördjupa dig i Tysklands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Sh

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Relaterade taggar

Hi
symbol

Statsskick

Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...

Hi
Gråtande kvinna som gör hitlerhälsning.

Diktatur

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Talibanernas historia

av: Mattias Axelsson
2021-09-06

I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?

+ Lyssna