Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (2024) omfatta 27 länder (Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020).
Från början handlade det om att gemensamt kontrollera kol- och stålproduktion i syfte att bevara maktbalansen och freden i Europa.
Idag ingår många fler frågor i EU-ländernas samarbete.
EU:s organisation är uppbyggd kring sju centrala institutioner:
Europaparlamentet är EU:s riksdag. Parlamentet stiftar lagar (tillsammans med Europeiska unionens råd), internationella avtal och beslutar om EU:s budget. Parlamentet har också som uppgift att granska EU:s övriga institutioner och se till att de arbetar demokratiskt.
Europaparlamentet har 751 ledamöter som väljs genom direkta och allmänna val vart femte år. Hur många mandat (platser) varje medlemsland får i parlamentet står i proportion till landets folkmängd och varierar mellan 6 och 96 ledamöter. I parlamentet är ledamöterna placerade efter politisk tillhörighet, inte nationalitet.
Europeiska rådet fastställer EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Rådet utgör den högsta nivån för medlemsländernas politiska samarbete och hanterar bl.a. komplicerade eller känsliga frågor som inte kan lösas på en lägre mellanstatlig nivå.
Europeiska rådets medlemmar utgörs av EU-ländernas stats- och regeringschefer, EU-kommissionens ordförande och EU:s utrikesrepresentant. Europeiska rådet håller toppmöten fyra gånger per år.
Europeiska unionens råd, eller ministerrådet som det också kallas, är vid sidan av EU-parlamentet EU:s andra lagstiftande organ. Ministerrådet kan ändra och anta lagar, men har också som uppgift att samordna EU:s politik. Ministrarna som deltar i rådet har befogenhet att fatta beslut som är bindande för sina regeringar.
Ministerrådet har inga fasta ledamöter och utgörs av 27 ministrar, en från varje medlemsland. Vilken minister från respektive land som deltar i ministerrådet beror på vilka frågor som ska diskuteras. Om ministerrådets möte handlar om jordbruksfrågor så skickas landets jordbruksminister, är det försvarsfrågor så skickas försvarsministern, och så vidare. Röstfördelningen inom rådet är proportionerligt med den befolkningsmängd som medlemslandet har. Folkrika länders röster väger därmed tyngst.
Ministerrådet är tillsammans med Europaparlamentet EU:s viktigaste beslutsfattande organ.
EU-kommissionen är politiskt oberoende och är EU:s verkställande organ. Dess främsta uppgifter är att se till att EU:s regler efterföljs av organisationens medlemmar samt att ta fram (föreslå) nya lagar. EU-kommissionen utgörs av 27 ledamöter (EU-kommissionärer) - en från varje land - som leder kommissionens politiska arbete.
EU-kommissionen leds av en ordförande som fördelar ansvarsområdena bland de 27 andra kommissionärerna (ordföranden är också kommissionär, totalt är de 27 st). Varje ledamot har därmed ett eget politiskt ansvarsområde, men alla stora beslut fattas kollektivt.
Det löpande arbetet inom kommissionen sköts av personalen i de olika avdelningarna, de så kallade generaldirektoraten. Varje EU-kommissionär ansvarar för ett eller flera generaldirektorat. EU-kommissionen är EU:s största organ och har tiotusentals anställda tjänstepersoner och konsulter som arbetar inom de olika generaldirektoraten. Kommissionen kan grovt förenklat liknas vid EU:s regering. Den har i alla fall en liknande organisation som många demokratiska länders regeringar där t.ex. ett statsråd (minister) ansvarar för ett departement och så vidare.
EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den följs och tillämpas på samma sätt i alla EU-länder och EU-institutioner. Domstolen består bland annat av en domare från varje EU-land. I domstolen löser man också rättsliga tvister mellan EU-länderna och EU-institutionerna. I vissa fall kan även privatpersoner, företag och organisationer vända sig till domstolen om de anser att en EU-institution har kränkt deras rättigheter.
Europeiska centralbanken har som sin främsta uppgift att förvalta euron, hålla priserna stabila och driva EU:s ekonomiska och penningpolitik för att på så vis bidra till ekonomisk tillväxt och nya jobb.
Europeiska revisionsrätten ska kontrollera att EU:s medel samlas in från medlemsländerna och används på rätt sätt. En annan viktig uppgift är att granska alla personer och organisationer som hanterar EU-medel. De gör också kontroller hos EU-institutionerna (särskilt kommissionen), EU-länderna och länder som får EU-stöd. Revisionsrätten ska även bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning.
LÄS MER: Europeiska unionen
LÄS MER: Lättläst om EU [artikelserie i 6 delar]
PODCAST: Europeiska unionen (EU)
Litteratur:
Emin Tengström, På spaning efter en europeisk identitet - det antika Rom, den europeiska unionens historiska fundament, Santérus Förlag, 2004
Elizabeth Bomberg och Alexander Stubb (red.), Hur fungerar EU?, Liber, 2004
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Här nedan hittar du material som handlar om EU.
Hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU? Hur arbetar riksdagen med EU-frågor? Vad gör EU:s olika institutioner och hur kommer en EU-lag till? Här finns både informationsmaterial och studiematerial som riktar sig till elever i årskurs 7–9 och gymnasiet.
Du som dagligen möter unga i skolan eller på deras fritid är viktig i arbetet med att öka ungas kunskap om EU och därmed deras möjligheter till ett aktivt och inflytelserikt medborgarskap.
I det här skolmaterialet får eleverna stifta bekantskap med en rad olika internationella organisationer. Materialet syftar till att öka förståelsen för hur de internationella organisationerna fungerar och påverkar vår omvärld.
I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...
Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...
I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen riktig huvudstad, men många kontor finns i Bryssel. Det finns regler för nya medlemmar i EU, och flera europeiska länder (som idag står utanför) vill gå med. EU har en flagga med tolv stjärnor, och en sång. De använder många språk för att vara rättvisa, även om det kan vara krångligt...
1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...
Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...
När andra världskriget tog slut år 1945 hade miljontals människor dött. Städer i många länder var förstörda. Kriget var en mardröm som ingen ville vara med om en gång till. Folket ville ha fred. Alla hade sagt samma sak efter det första världskriget. Ändå hade det blivit ett nytt krig. Att vilja ha fred räckte inte. Länderna behövde samarbeta...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?
Avsnitt (11:51 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om lobbyism. Lobbyism innebär att påverka beslutsfattare i en viss riktning, och bara i EU finns det drygt 30 000 lobbyister. Men lobbying är omtalat, kritiker menar att man genom lobbyism kan köpa sig mer inflytande medan andra ser det som en förutsättning för demokratin. I det här avsnittet förklarar vi vad lobbyism egentligen är, hur det skiljer att arbeta med lobbying i EU och i Sverige och vad som är lobbyismens demokratiska dilemma.
Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Genomgång (9:23 min) där SO-läraren Daniel Osbjer förklarar begreppen överstatlighet och mellanstatlighet.
Faktafilm (19:18 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om Sverige i EU. Sverige är ett av medlemsländerna i den Europeiska unionen och därför kan svenska medborgare resa, jobba och handla fritt i stora delar av Europa. Men vad innebär det mer att vara ett EU-land, hur styrs egentligen EU och varför tog det så lång tid innan Sverige valde att gå med? Vi förklarar hur den Europeiska unionen växte fram, hur beslutsprocessen fungerar och hur Sveriges roll i unionen ser ut.
Om serien Samhällskunskap förklarad
I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Avsnitt (18:03 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratiska nivåer. Demokratin i Sverige är ordnad i fyra olika nivåer: stat, region, kommun och EU. Utifrån begrepp som representativ demokrati, parlamentarism och decentralisering förklarar vi de svenska demokratiska nivåerna: hur de styrs, varför vi har dem och vilket ansvar som ligger på dem.
Om serien Samhällskunskap förklarad.
I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Informationsfilm (2:54 min) från Sveriges riksdag. Här får du på 3 minuter en övergripande bild av hur EU funkar. Filmen beskriver kort vad EU och EU:s fördrag är. Här beskrivs också hur tre av EU:s institutioner; Europarlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet, funkar.
Hör Henrik Isaksson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv ge sina perspektiv på Brexit.
Pedagogisk genomgång (7:29 min) av Lärax som berättar om EU:s samarbetsområden: fred- och säkerhetspolitik, fri marknad, EMU, regional politik, kriminalitet och säkerhet, miljö och klimat, gemensamt fiske, jordbruk, flyktingar och migration.
Pedagogisk genomgång (5:37 min) av Lärax som berättar om hur EU påverkar olika saker i din vardag. Här berättas t.ex. om CE-märkning, regler för körkort och mycket annat.
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 3 avsnitt (14 min per del) om EU. Hur funkar EU egentligen? Vem gör vad och hur påverkas vi i Sverige av beslut som tas i Bryssel? Programledaren Leila Trulsen får i uppdrag att lära sig mer genom att testa olika yrken som är kopplade till EU. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur allt hänger ihop.
Faktatext på Sveriges länsstyrelsers webbplats med information om Sverige där du bl.a. ges en lättförståelig överblick över hur Sverige styrs. Sverige är en representativ demokrati och styrs utifrån demokratisk struktur på olika nivåer i samhället. Sverige är också en monarki. Det betyder att vi har en kung eller drottning som är statschef för landet. Däremot har statschefen ingen politisk makt utan enbart ceremoniella uppgifter. Det är de demokratiskt valda politikerna som styr landet...
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Pedagogisk genomgång (14:50 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om Europeiska unionen (EU) med fokus på ämnesspecifika begrepp, vad EU är och hur det är uppbyggt.
Pedagogisk genomgång (3:40 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om EU-kommissionen (EU:s "regering"). Vad gör den? Hur utses den?
Pedagogisk genomgång (5:11 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om Europaparlamentet (EU:s "riksdag").
Pedagogisk genomgång (14:39 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som berättar om syftet med EU. Här fokuseras bl.a. på EU:s historia och nuvarande existens. Ska EU vara en federation eller konfederation?
1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.
Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.
Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Aktuella samhällsfakta samt politisk och ekonomisk bakgrund till Europa och dess länder.
Här kan du läsa om aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i världen. Avsnittet handlar också om...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera hot mot vårt samhälle om de blir verklighet.
1951 bildades den s.k. Kol- och stålgemenskapen mellan staterna: Västtyskland, Frankrike, Italien,...
Världshandelsorganisationen (WTO) i Genève är en internationell organisation som arbetar med...
Marshallplanen utformades under sommaren 1947 av USA:s utrikesminister George Marshall (i president...
Folkomröstningar är val då de röstberättigade tar ställning till en enskild politisk fråga. I...
EU-omröstningen i november 1994 var en folkomröstning om Sveriges anslutning till Europeiska...
Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...
Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...
I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val...
