Direktdemokrati är en metod för att fatta demokratiska beslut. Resultatet syns direkt. Majoriteten "vinner".
Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här berörs demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Vi ska också titta på olika demokratiska modeller samt några etiska och demokratiska dilemman.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Den grundläggande principen är att alla svenska medborgare har samma fri- och rättigheter, oavsett ålder, kön eller härstamning. Dessa fri- och rättigheter innefattar framförallt följande:
Dessutom ger de mänskliga rättigheterna skydd mot att behöva berätta om politiska eller religiösa uppfattningar. De mänskliga rättigheterna förbjuder också dödsstraff, kroppsstraff och tortyr.
Vi som lever i ett demokratiskt land har en självklar rätt att delta och försöka påverka. Det är själva hjärtat av demokratin och utan den rätten är demokratin död.
Eftersom Sverige är en demokrati är det fritt för var och en att starta och driva ett politiskt parti, eller att gå med i ett parti och försöka påverka den vägen.
Utöver de politiska partierna finns det i Sverige tusentals andra intresseorganisationer som driver olika politiska frågor. Exempel på sådana intresseorganisationer är nykterhetsrörelsen, funktionshinderrörelsen, Hyresgästföreningen och Naturskyddsföreningen.
En välutbildad medborgare har alltid lättare att delta, göra sin röst hörd och påverka. Därför är det viktigt att skola och all annan folkbildning i landet fungerar för att så många som möjligt ska få möjlighet att delta och påverka samhället. Intresseorganisationer brukar av den anledningen vara noggranna med att utbilda sina medborgare.
Dessvärre är inte heller demokratin utan brister. Vi människor har till exempel olika förutsättningar att påverka genom demokratiska processer. Människor som leder stora företag har lättare att nå politiker högt upp i samhället än en lärare eller snickare har. Därför blir intresseorganisationerna en väg för vanliga medborgare att påverka. Tillsammans kan människor utöva ett inflytande som de aldrig hade kunnat göra på egen hand.
Andra vägar för vanliga medborgare att påverka är att väcka opinion. Det innebär att man uppmärksammar andra medborgare om en politiskt viktig fråga. Det går att göra genom namninsamlingar, bloggande, genom att skriva insändare i olika tidningar eller att kontakta sina politiker eller en journalist. Dessutom kan man numera i många kommuner och regioner lämna in s.k. medborgarförslag som de lokala politikerna måste ta ställning till och fatta beslut om.
Det finns olika syn på hur demokrati ska se ut och fungera. Det kan handla om frågor om vem eller vilka som ska få vara med och bestämma, vad man ska bestämma över, hur beslut ska fattas och hur mycket folket ska få vara med och bestämma över är frågor. Allt detta tar sig olika uttryck beroende på vilken demokratisk modell som tillämpas.
Här nedan ska vi titta lite på några demokratiska modeller. De är indelade efter två demokratiska grundprinciper: modeller för demokratiskt deltagande och modeller för demokratiskt beslutsfattande. Det finns många olika kombinationer och varianter av dessa modeller.
I denna modell förutsätts att medborgarna själva är ganska aktiva i det politiska livet utöver att bara välja sina demokratiska representanter vart fjärde år. Metoder för att få medborgarna mer engagerade i demokratin kan vara genom folkomröstningar eller att låta föreningar få större inflytande i politiken eller genom att bjuda in till större demokratiskt deltagande på skolor eller arbetsplatser.
Idén med valdemokrati är att folket ska delta i demokratin genom återkommande regelbundna val. Folket väljer sina demokratiska representanter för att dessa ska föra deras talan på en högre politisk nivå. Kritikerna av denna modell menar dock att systemet med valdemokrati leder till att en liten elit styr medan vanliga människor blir passiva åskådare.
Precis som i deltagardemokrati är tanken bakom samtalsdemokrati att så många som möjligt ska delta i demokratin. Den stora skillnaden är att man här har samtalet och hur åsikter bildas i centrum. Utgångspunkten är att samtal mellan olika parter ska föras och att dessa sedan ska sammanfogas eller ställas mot varandra genom argumentation. För anhängarna av denna modell är respekten för allas åsikter väldigt viktig.
Utöver de olika modellerna för demokratiskt deltagande finns också olika uppfattningar om hur beslut ska fattas. Man kan dela upp dem i två huvudspår; direkt eller indirekt demokrati.
I en direktdemokrati (eller direkt demokrati) deltar medborgarna aktivt i själva beslutsfattandet. Det innebär att ett land eller område som styrs med direktdemokrati har många folkomröstningar där alla röstberättigade får delta i beslut om olika sakfrågor. Ett land där man har stora inslag av direktdemokrati är Schweiz.
I motsats till direktdemokrati finns uppfattningen om att demokratin ska styras indirekt. Indirekt demokrati kallas även för representativ demokrati eftersom det är folket som väljer vilka som ska representera dem indirekt inom politiken. Detta sker i regel genom olika former av regelbundna och återkommande politiska val där medborgarna väljer representanter som sedan styr ett land eller område. De styrandes politiska makt sätts alltid i proportion till hur mycket stöd de har bland folket, det vill säga hur stor andel av folkets röster de har fått i det senaste valet. Inom ramen för indirekt demokrati finns i sin tur en rad olika sätt att organisera valsystemet.
I ett land som Sverige tillämpas alla dessa demokratimodeller, men i olika hög grad och på olika demokratiska beslutsnivåer. Den svenska demokratin baseras på valdemokrati, men i den demokratiska processen finns också inslag av deltagardemokrati genom bland annat landets alla intresseorganisationer. Därtill förekommer även samtalsdemokrati som exempelvis inom kommunal stadsplanering där det blivit allt vanligare att diskutera olika idéer med städernas medborgare innan beslut fattas.
Direktdemokrati tillämpas på många politiska beslutsnivåer i Sverige - från skolans klassrum till allmänna folkomröstningar på lokal, regional eller landsomfattande nivå.
På motsvarande sätt förekommer indirekt demokrati eller s.k. representativ demokrati på olika politiska nivåer. Exempel på det är i skolans klassrum vid val av elevrådsrepresentanter, i kommunen vid val till kommunfullmäktige, i regionen vid val till regionfullmäktige, på riksnivå vid val till riksdagen och på överstatlig nivå vid val till Europaparlamentet (de som ska vara med och påverka EU:s politik).
Direktdemokrati tillämpas även i kommunfullmäktige, regionfullmäktige och så vidare, när politikerna röstar och beslutar om något. Men det är ändå folket som bestämmer indirekt eftersom det är de som har röstat på vilka som ska vara deras politiska representanter, alltså vilka som ska föra deras talan i kommunfullmäktige, regionfullmäktige, riksdagen och Europaparlamentet där de politiska besluten avgörs genom direktdemokrati.
Demokratin är inte perfekt. Med demokratin kommer också en del problem som inte är helt enkla att lösa. Ett problem är att demokratin förutsätter rätten att uttrycka sina åsikter fritt, oavsett vilken åsikt det rör sig om.
Den rätten utnyttjas även av personer med extrema åsikter. Det kan till exempel röra sig om nazister som begär demonstrationstillstånd, trots att de vill avskaffa demokratin. I många länder har man därför infört förbud mot nazistiska organisationer. De som är kritiska till detta menar att demokratin inskränker sig själv om inte även de som vill avskaffa den får rätten att uttrycka sig.
När det kommer till yttrandefriheten finns också problem med gränsen för vad som är okej att skriva eller säga. Under senare delen av 1900-talet har informationstekniken genomgått en revolutionsartad utveckling. I tak med att tekniken har förbättrats har också möjligheten för människor att uttrycka sig ökat. Det innebär att ryktesspridning och liknande blivit mer vanligt än tidigare, inte minst idag då många lägger ner mycket tid på sociala medier. I svensk lag finns därför en del begränsningar av vad en person får säga eller skriva.
Till exempel får man inte skriva saker som kan räknas som hets mot folkgrupp eller hot. Det är också förbjudet att peka ut någon som brottslig eller uttryckligen grovt förolämpa någon (det kallas förtal inom juridiken). Så även om vi har en demokrati med vissa friheter, finns det också inskränkningar i den. Medborgarna har alltså även demokratiska skyldigheter vid sidan av sina demokratiska rättigheter.
I Sveriges grundlagar [regeringsformen 2 kap. 23 §] anges att man får begränsa yttrandefriheten med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott.
Det handlar helt enkelt om att i vissa situationer sätta vissa demokratiska värden högre än andra.
LobbyingLobbying innebär att man direkt eller indirekt påverkar makthavare och beslutsfattare i en viss riktning i en viss intressefråga. Uttrycket kommer ursprungligen från 1800-talets England. På den tiden kunde både väljare och organisationer som företrädde olika frågor i samhället träffa medlemmarna i parlamentet (the lobby). Sedan dess har metoden utvecklats och förfinats och används idag flitigt av organisationer och företag för att få politikerna att fatta "rätt" beslut i viktiga frågor. |
LÄS MER: Demokrati
LÄS MER: Sveriges politiska system
LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick
LÄS MER: Media och påverkan
LÄS MER: Folkomröstningar
PODCAST: Folkomröstningar i Sverige
PODCAST: Val i Sverige
PODCAST: Demonstrationsfrihet
PODCAST: Demokrati och demokratins principer
Beslutsnivåer: I Sverige finns tre politiska beslutsnivåer.
Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet eller i riksdagen. Majoriteten ”vinner”.
Folkomröstning: Omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar kan anordnas i vissa frågor både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.
Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2021) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.
Region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.
Medborgarförslag: I somliga kommuner ett medel för medborgare i kommunerna att väcka talan i kommunfullmäktige.
Opinionsbildning: Att få många att tycka likadant i en politisk fråga för att försöka påverka debatter och beslut.
Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.
Rösta och val: I Sverige har vi val vart 4:e år. När det är politiskt val i Sverige kan alla som är över 18 år och svenska medborgare rösta på vilka de vill ska styra landets tre beslutsnivåer: statligt (riksdagsvalet), regionen (regionvalet) och kommunen (kommunalvalet). I riksdagsvalet röstar DU på vilka som ska representera DIG i riksdagen. I regionvalet, vilka som ska representera dig i regionen (som i regel bl.a. sköter sjukvården och kollektivtrafiken). I kommunvalet röstar man på vilka som ska bestämma i kommunen.
Yttrandefrihet: Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas lite förenklat att alla i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså att man även i skrift får uttrycka sig fritt.
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Källor:
Olof Petersson, Vår demokrati, SNS förlag, 2009
David Held, Demokratimodeller: från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 1997
Mikael Gilljam och Jörgen Hermansson, Demokratins mekanismer, Liber, 2003
SOM-institutet, Demokratitrender, SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2003
https://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/det-demokratiska-systemet-i-sverige/grundlaggande-fri--och-rattigheter/ 2018-10-01
FÖRFATTARE
Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare
Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.
SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.
Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för samhällskunskap åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b.
På riksdagens Youtube-kanal finns pedagogiska filmer som beskriver riksdagens uppgifter, de folkvaldas arbete och riksdagens roll i vår demokrati.
Demokrati pågår är en filmserie som handlar om riksdagens roll, funktion, arbete och beslut. De tre filmerna riktar sig till den som vill lära sig mer om riksdagen och framför allt till elever i åk 7–9 och gymnasiet. De tre filmerna Riksdagen och demokratin, Ledamotsuppdraget och Riksdagens fem grundläggande uppgifter kan användas i undervisningen om riksdagen och vår demokrati.
Upplev riksdagen är en digital rundvandring i riksdagens hus. Här kan man titta runt i kammaren, finansutskottet och andra rum i 360 grader och följa med på en guidad tur bakom kulisserna i riksdagen. Här möter vi ledamöter i deras vardag samt får en kortare introduktion till utskottsarbete och om rösträttens införande och rundvandringen ger en bra förståelse för hur riksdagen och den demokratiska processen fungerar.
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
Pröva gärna rollspelet Demokrativerkstaden. I rollen som riksdagsledamöter får eleverna arbeta med olika förslag i partigrupper, utskott och kammare.
Vad var orsakerna till att Sverige införde allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Och vilka faktorer var viktigast?
Föreningen består av medlemmarna som med utgångspunkt från stadgarna bestämmer vad föreningen ska göra. Styrelsen, som är vald av föreningen, verkställer de beslut som föreningen beslutar...
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...
Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att de klassiska folkrörelserna har tappat både medlemsantal och inflytande sedan storhetstiden. Är folkrörelserna på väg utför - eller söker de bara efter nya former?
Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi har kommit en bit på väg, men den moderna demokratin är fortfarande ung. För att slå de gamla grekerna lär vi behöva såväl uthållighet som mod och uppfinningsrikedom...
1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...
Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap) igenom hur en misstroendeförklaring i den svenska riksdagen fungerar.
Avsnitt (10:06 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om populism. Populism är ett ord vi hör i många sammanhang, ibland för att definiera enskilda politiker eller specifika åsikter, men också för att beskriva en viss typ av retorik och sätt att argumentera. Men vad betyder det egentligen? Vi förklarar vad populism innebär, varför det fått ett sådant uppsving de senaste decennierna och på vilket sätt vissa ser det som ett hot mot demokratin.
Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Avsnitt (11:51 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om lobbyism. Lobbyism innebär att påverka beslutsfattare i en viss riktning, och bara i EU finns det drygt 30 000 lobbyister. Men lobbying är omtalat, kritiker menar att man genom lobbyism kan köpa sig mer inflytande medan andra ser det som en förutsättning för demokratin. I det här avsnittet förklarar vi vad lobbyism egentligen är, hur det skiljer att arbeta med lobbying i EU och i Sverige och vad som är lobbyismens demokratiska dilemma.
Om serien Samhällskunskap förklarad: I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
På Globalis webbplats kan du se diagram som visar hur väl de politiska rättigheterna respekteras i olika länder. Med politiska rättigheter menas invånarnas rätt till deltagande och medbestämmande i det politiska systemet.. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
På Globalis webbplats kan du se diagram som sammanställt pressfriheten i olika länder. En fri press är oberoende och väljer själv vilka saker de vill sätta i fokus och rapportera utan inblandning från andra aktörer. Globalis är ett svenskt/norskt projekt i FN-förbundets regi.
Informationsfilm (1:57 min) från Valmyndigheten som visar hur det går till att rösta i vallokalen på valdagen eller om du förtidsröstar.
Informationsfilm (1:09 min) från Valmyndigheten som beskriver valen till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet.
Informationsfilm (1:19 min) från Valmyndigheten som beskriver det svenska valsystemets grunder med allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.
Genomgång (11:33 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om demokrati och val i Sverige.
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Det finns olika sätt att påverka i en demokrati. I serien möter vi unga människor i Sverige som använt sig av demokratiska verktyg för att göra sin röst hörd. Vi får fakta och konkreta tips på hur det går till att påverka genom att bland annat bilda en förening, skriva ett medborgarförslag och starta en namninsamling. Vi får också veta vad som kan vara bra att tänka på när du vill protestera, demonstrera och argumentera för en sak som du brinner för!
Sveriges demokrati firar 100 år 2021! Gå in i den digitala Demokratistugan och lär dig mer om demokrati. Här finns quiz, diskussionsfrågor, filmer och mängder av fakta och bakgrund till hur vår demokrati är uppbyggd och vilka fri- och rättigheter vi har i Sverige.
Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om teknokrati. Vissa menar att vi är på väg mot ett allt mer teknokratiskt samhälle, ett slags expertstyre. Andra hävdar att experter och sakkunniga tystas av populister. Kan båda ha rätt? P3 Dystopia reder ut begreppet teknokrati och varför vissa menar att det behövs idag för att, till exempel, stoppa klimatförändringar. Dessutom tar vi upp farorna med att demokratin vattnas ur när allt fler använder vetenskap som ett politisk slagträ. Och vad har den lilla sydostasiatiska stadsstaten Singapore med allt att göra?
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med demokrati. Sverige har haft sex folkomröstningar som rört vitt skilda saker; rusdrycksförbud, införande av högertrafik, pensionsfrågan, kärnkraftsfrågan, EU-medlemskap och införande av euron. Filmerna i detta tema ger möjligheter att fördjupa sig i våra svenska välfärdsstrukturer.
För årskurs 7-9 i samhällskunskap och historia.
På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med demokrati. I en demokrati är det vår rättighet och vår skyldighet att gå och rösta. Men vad får oss att rösta och hur har de politiska partierna genom året försökt påverka oss att rösta? Här finns ett urval av svenska propagandafilmer från 30-tal till 90-tal med diskussionsfrågor.
För årskurs 7-9 och gymnasiets kurser i samhällskunskap, historia, svenska och bild.
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Medias uppgift, ansvar och påverkan.
En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...
Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...
Om vad media är, vilka uppgifter media har samt om vilka olika typer av media det finns i dagens samhälle.
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Civil olydnad är en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa en av myndigheterna...
Sverige är indelat i 290 kommuner (2024, se karta). Alla kommuner har ett visst mått av självstyre...
Tidigare historiaPrecis efter millennieskiftet (år 2000) antog Förenta nationerna ett antal mål för...
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...
Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...
Folkomröstningar är val då de röstberättigade tar ställning till en enskild politisk fråga. I...
ABF, Arbetarnas bildningsförbund, bildades 1912 på initiativ av bl.a. Rickard Sandler för att ordna...
ATP-striden kallas den politiska konflikt som rådde vid slutet av 1950-talet kring den allmänna...
Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...
I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val...
