Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år
På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av lågtyska). För svenskar som lärde sig något annat språk än modersmålet var tyska det dominerande språket, möjligen med undantag för eliten bland kyrkans folk. För biskopar och lärda munkar var latin det naturliga andraspråket, gångbart i hela den kristna världen. Det har sagts att Sverige under medeltiden var på väg att bli en tysk koloni. Men det var i så fall en kolonisation kulturellt och ekonomiskt. Hansan var ju ingen statsbildning.
Del av Olaus Magnus Carta Marina, från 1539. Kartan fokuserar på länderna kring Östersjön. Sverige dominerar bilden.
På 1200-talet fick Hansans folk i Lübeck tullfrihet och skattefrihet i svenska hamnar. Det var styresmannen Birger jarl som beviljade detta.
Lübeck var Hansans port mot Sverige och kom genom århundraden att bli den främsta hamnen för svensk sjöfart. "Lübecks hamn var bland sjömännen på kustångarna i Stockholm bättre känd än Malmös och Göteborgs ända fram till andra världskriget", skriver Hans Dahlberg.
Tysk teknik och tyskt språk
I svenska städer deltog effektiva och maktmedvetna tyskar i styrelsen och tog ofta ledningen. De hade kunskaper och visste i allmänhet vad de ville.
ANNONS
Fakta om lågtyska
Lågtyska (eller plattyska som det ibland kallas) fungerade under medeltiden fram till en bit in på 1600-talet som ett självständigt litteratur- och förvaltningsspråk i norra Tyskland.
Lågtyskan är närmare besläktat med nederländska än med högtyska och ligger betydligt närmare dom skandinaviska språken än högtyskan (som idag utgör det tyska standardspråket).
Dessa tyskar betydde mycket för att göra Sverige till en del av Europa. Tyska bergsmän införde ny teknik i gruvor och smältverk och gjorde goda vinster på svensk export av järn och koppar. För Sverige var de tyska kontakterna viktiga. Vikingatidens handel österut hade försvagats. Svenskarna behövde kontakter både ekonomiskt och kulturellt.
Det talades och skrevs tyska (lågtyska, se faktaruta) i svenska städer i en utsträckning som vi idag möjligen kan förstå genom att jämföra med engelska. Engelska ord vandrar ju i strid ström in i modern svenska.
Engelska har status i dagens Sverige, men tyskans status var säkerligen ännu högre för 700 år sedan. Tyskan var ju köpmännens, de rikas och mäktigas språk. Tyska ord vandrade också in i vardagslivet och vardagsspråket. Detta till skillnad från latinet och grekiskan, som gav oss ord som kyrka, kors, altare, kloster, biskop, präst, ängel och djävul. Från tyskan fick vi vardagliga lånord som pung, skinka, frukost, skåp och bädd. Andra lånord som knyter an till hantverk och handel är t.ex. skomakare och tull.
Bild: Wikimedia Commons Hansestaden Lübeck i slutet av medeltiden. Lübeck var en gång Hansans huvudstad. Idag är floden Trave ingen pulsåder för handel, men sommartid är det gott om sightseeingbåtar på Trave. Den stora vägen förbi Lübeck är idag Autobahn från Skandinavien till Schweiz och vidare söderut. Lübeck bombades till hälften i ruiner under andra världskriget, men tillräckligt mycket finns kvar för att ge oss en uppfattning om den medeltida storhetstiden.
Latinet vandrade in via kyrkans folk. Tyskan övertogs först av adeln och förmögna borgare. Enkelt folk i städerna tog sedan efter de rika borgarnas fina språk.
Städernas talspråk spreds också till landsbygden. Där kunde bönderna beundrande lyssna och lära när adeln, den lokala överklassen, använde tyska lånord som rock och stövel.
Martin Luther och Bibeln
Ett nytt inflöde av tyska ord kom med den reformation som föddes i Tyskland och leddes av Martin Luther och resulterade i att en protestantisk lära växte fram vid sidan av den katolska, som splittrades.
I Sverige stödde Gustav Vasa reformationen, inte så mycket på grund av kristlig övertygelse utan för att den nya läran gav honom möjlighet att lägga beslag på kyrkornas och klostrens rikedomar. Kungen såg till att Olaus Petri, en ung präst som studerat i det tyska Wittenberg och trodde på Luther, fick predika i Stockholm. Kungen ordnade också att ett tryckeri flyttades till Stockholm.
Bibeln översattes till svenska. År 1526 kom Nya testamentet. Det trycktes i 2 000 exemplar av boktryckaren Richthoff från Lübeck och sändes ut till Sveriges kyrkor.
ANNONS
Olaus Petri och de andra översättarna gjorde ett högklassigt arbete. De hade noggrant läst den gamla grekiska grundtexten och även översättningar till latin. Och de hade inspirerats av Martin Luthers lysande tyska bibelöversättning.
Med reformationen kom alltså ett mäktigt inflöde av tyskt språk och tysk kultur. En ny grupp tyska ord vandrade in, t.ex.: angenäm, artig, anstalt, gebit, gehör, glans, käck, trotsa, träffa, överraska, bundsförvant, tölp, fänrik, fux och skimmel.
Bild: Nationalmuseum Till vänster ser vi Olaus Petri försvara Luthers lära vid riksdagen i Västerås 1527. Gustav Vasa och hans män sitter till höger och lyssnar intresserat. C G Hellquist målade tavlan 1883. Som källmaterial till händelserna på Gustav Vasas tid är tavlan ointressant. Men intressant som exempel på svensk nationalism under senare delen av 1800-talet.
Svenska besittningar
Under 1600-talet försökte Gustav II Adolf skapa ett förbund mellan Sverige och protestantiska nordtyska stater. Detta skulle stärka det svenska Östersjöväldet. Arbetet hann bara börja. Kungen stupade 38 år gammal i Tyskland mitt under det trettioåriga kriget, som var både religionskrig och krig om politisk och ekonomisk makt.
Gustav II Adolf ville göra Östersjön till ett svenskt innanhav, och Sverige hade länge kvar besittningar på södra sidan Östersjön. Den sista var den befästa staden Wismar. Den pantsattes 1803 som säkerhet för ett lån om 5 miljoner kronor på 100 år från Mecklenburg. År 1903 hade Sverige rätt att betala lånet och få tillbaka Wismar. Men det skulle ha kostat 96 miljoner, så Sverige avstod. Med tanke på kommande två världskrig och annan oro söder om Östersjön var det nog ett tursamt val.
ANNONS
Sverige under första världskriget
Under första världskriget 1914-1918 var det många svenskar som hoppades på tysk seger. Det tyska språket hade en stark ställning i Sverige, dock inte i klass med engelskan i dag, därför att engelska hör till våra obligatoriska skolämnen. I början av 1900-talet var det enbart en mindre grupp från varje årsklass som lämnade folkskolan och gick i läroverk och läste främmande språk. Bland språken var tyskan förstaspråk.
Studier i utlandet betydde vanligen studier vid tyska universitet. Det var också vanligt att folk med högre utbildning obehindrat talade och skrev franska.
Vid 1900-talets början föreföll det naturligt att professorer i historia, med forskningsinsatser som än idag framstår som lysande, varken talade eller läste engelska - än mindre skrev något på detta språk. För en nutida svensk, som inte känner till orsakerna, framstår detta som egendomligt.
Sverige under andra världskriget
Tyskan var fortfarande under andra världskriget 1939-1945 förstaspråk i flickskolor och realskolor. Men sympatierna för Tyskland hade minskat. Detta berodde på nazismen.
Men en hel del svenskar insåg inte, eller ville inte inse, hur grymt och brutalt Nazityskland var - trots att uppgifter om detta fanns redan i början av 1940-talet. I hela sin vidd blev massdödandet och förintelselägren kända först när allierade soldater bröt in i lägren, följda av journalister och fotografer. Främst var det fotona som övertygade även dem som inte ville övertygas. Någon liknande fotografisk dokumentation finns inte tillgänglig från Stalins dödsläger.
Det krävdes ett förlorat världskrig för att den fruktansvärda sanningen om nazismen skulle komma fram.
ANNONS
Östersjön är vårt hav...
Romarna talade om Medelhavet som Mare Nostrum, "Vårt hav".
Statsbildningen som började med de sju kullarna vid Tibern växte sig större och större under 600 år. På 100-talet e.Kr omfattade det alla stränder, allt land, runt Medelhavet.
Östersjön har ibland kallats för Mare Balticum. Har någon av staterna i söder, väster eller öster haft ambitionen att göra Östersjön till sitt Mare Nostrum?
Har Danmark, som kontrollerat inloppet från världshaven, drivit en sådan politik? Knappast.
Bild: SO-rummet Gustav II Adolfs balsamerade kropp bärs ombord på ett svenskt fartyg på kungens sista resa. Drottning Maria Eleonora följer gråtande den döde. C G Hellquist, som levde 1851-1890 har utfört det nationalromantiska konstverket. Målningen har knappast något värde som historisk källa vad gäller 1600-talet, men funkar bra till källa för studier över stämningar i Sverige kring förra sekelskiftet. Två hjältekungar lanserades då som förebilder för svenska ungdomar: Gustav II Adolf och Karl XII.
Har Sverige strävat efter ett Mare Nostrum? Ja, det såg kanske så ut när svenska trupper på Karl X Gustavs tid försökte storma Köpenhamn en natt i februari 1659. Men hela Östersjön som svensk insjö? Kan Gustav II Adolf ha haft den tanken när han engagerade Sverige i det trettioåriga kriget? Hitlers Tyskland på 1940-talet? Danmark och Norge ockuperades ju av tyska trupper. Men det var av strategiska skäl, ett led i kriget mot Storbritannien.
ANNONS
ANNONS
Strävade Sovjetunionen på Stalins tid att göra Östersjön till sitt Mare Nostrum?
Vi kan bara gissa. Vad vi säkert kan se är att Stalin ville gripa tag i alla områden som tidigare hört till Ryssland: delar av Polen, de baltiska staterna och Finland. Angreppet på Finland 1939 var ett led i denna politik. "I ett krig är alla förlorare" är ett talesätt som brukar mötas med instämmande nickningar. Men kanske var Finland vinnare i sitt försvarskrig mot Sovjetunionen 1939-1940, även om priset i människoliv och landavträdelser var högt. Och vad skulle ett kommunistiskt Finland - en sovjetstat av samma typ som Estland, Lettland och Litauen var tidigare - ha betytt för Sverige?
Inget tyder egentligen på att Stalin ville göra Östersjön till en sovjetisk insjö - men gärna en sjö kransad av kommunistiskt styrda stater.
Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?
I årets sista podd fortsätter Julia, Mattias och Kristoffer serien om 1900-talet. Nu om 1940-talet. De pratar om andra världskriget, division Engelbrecht, ransoneringskuponger, beredskapsmusik, Ingrid Bergman och ekonomisk tillväxt.
