När dörren till gaskammaren öppnades tvingades speciellt utvalda judar ta hand om liken.
Så småningom blev dödsfabrikerna alltför effektiva, krematorierna hann inte med. Liken grävdes då i stället ned i massgravar.
Auschwitz befriades av sovjetiska trupper den 27 januari 1945 och är idag museum och upptaget på Unesco:s världsarvslista. Den 27 januari har idag blivit datumet för Förintelsens minnesdag.
Av de omkring 7 000 SS-medlemmar som arbetade i Auschwitz under olika perioder, åtalades 700 efter kriget. Rudolf Höss lyckade smita från Auschwitz men hittades 1946. Han dömdes av en domstol i Warszawa till döden och avrättades genom hängning den 16 april 1947.
Tyska folket och omvärlden förhöll sig passivt
Redan på 1930-talet visste det tyska folket om myndigheternas förföljelse av judar eftersom exempelvis Nürnberglagarna gavs full publicitet. Likadant var det med aktionerna under Kristallnatten. Den tyska allmänheten visste väldigt lite eller ingenting om genomförandet av ”Den slutliga lösningen” av judeproblemet som började genomföras 1941. Det allmänheten visste om var att judar deporterades österut till Polen. Naturligtvis visste tusentals tyska soldater om vad som pågick i koncentrationsläger.
Den 17 december 1942 fördömde de allierade för första gången offentligt nazisternas grymheter mot judar. Den 7 april 1944 lyckades två slovakiska judar fly från Auschwitz och till Slovakien där de kontaktade en judisk motståndsrörelse. De berättade i detalj om tyskarna massmördade judar i gaskammare. Deras nedskrivna vittnesmål, det så kallade Auschwitz-protokollet, smugglades ut till Västeuropa där de allierade fick tillgång till protokollet som delvis lästes upp i den brittiska radion. Ändå vägrade de allierade att bomba Auschwitz trots att de fällde bomber mot industrier i närheten av lägret.
Nürnbergrättegångarna
Nürnbergrättegångarna var de rättegångar (13 st) mot nazistiska krigsförbrytare som hölls i två omgångar efter andra världskriget mellan 1945 och 1949. De första rättegångarna hölls mellan den 20 november 1945 och 1 oktober 1946 inför den Internationella militärtribunalen som bestod av ombud för USA, Sovjetunionen, Storbritannien och Frankrike. Bland de åtalade fanns framstående nazister som Göring, Rosenberg, Streicher, Kaltenburg, Seyss-Inquart, Speer, Ribbentrop och Hess.
Hitler, Himmler, Göring och Goebbels hann aldrig straffas för sina gärningar. Hitler och Goebbels begick självmord innan de kunde gripas, och Himmler tog sitt liv strax efter att han tagits till fånga. Bara Göring blev dömd och fick dödsstraff. Men även han undkom straff då han med hjälp av en insmugglad giftanpull kunde begå självmord i sin cell strax innan han skulle hängas.
LÄS MER: Förintelsen
LÄS MER: Andra världskriget (artikelserie)
LÄS MER: Antisemitismen och Förintelsen (artikelserie)
LÄS MER: Nürnbergrättegångarna
LÄS MER: Andra världskriget
LÄS MER: Judarnas historia
LÄS MER: Antisemitismen i Tredje riket
LÄS MER: Kristallnatten
LÄS MER: Koncentrationsläger och förintelseläger
LÄS MER: Auschwitz-Birkenau