Det svenska Ostindiska kompaniet gjorde långa handelsresor till Indien och Kina. På bilden syns ostindiefararen Götheborg III utanför Tullhuset, i ett dimmigt Göteborg.
Efter de stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet ökade den europeiska fjärrhandeln. Spanska skepp korsade Atlanten och nådde Amerika, där spanjorerna erövrade de mäktiga indianrikena i kontinentens inre. Portugiserna öppnade en ny sjöväg till Indien runt Afrika.
Mängder av europeiska skepp seglade nu över världshaven och stora rikedomar fördes på handelsskepp till Europa.
Att bedriva fjärrhandel till sjöss var en riskfylld verksamhet som kunde ge enorma vinster, men också medföra katastrofala förluster. Under 1600- och 1700-talen blev det därför vanligt att köpmän slöt sig samman och bildade handelsbolag för att fördela kostnader och risker.
De mest kända handelsbolagen var de västindiska och ostindiska kompanierna som uppstod i flera europeiska länder vid den här tiden. Dessa stora handelskompanier hade ofta många fartyg i sin ägo och gjorde långa handelsresor till de västindiska öarna, Indien och Kina.
I samband med reformationen i början av 1500-talet ändrades de medeltida bestämmelserna om förbud för kristna att ta ut ränta på utlånade pengar. Religionen, protestantismen i Nordeuropa, anpassades därmed för att passa ihop med samhällets ekonomiska behov. De nya räntereglerna gjorde det nu lättare att komma över kapital som kunde investeras i handel och affärsverksamhet.
Den växande fjärrhandeln över haven bidrog också till att köpmännen i Europa kunde öka sina rikedomar. Den ekonomiska verksamheten antog därmed en mera kapitalistisk prägel. Bankirhus knöt nu samman nätet av handelsstäder och lånade ut stora penningsummor till furstarna.
Den ökande handeln och de gamla hantverksskråna räckte inte för att tillgodose den växande stadsbefolkningen med varor. Många handelsmän började därför intressera sig för produktion av varor. Överskott av kapital från handeln investerades i material och olika redskap. Redskap och material lånades därefter ut till folk på landsbygden i syfte att framställa varor av olika slag. Dessa arbetare fick sedan betalt av handelsmännen som slutligen sålde de färdiga produkterna i sina butiker i staden.
Detta nya sätt att framställa varor mot lön kom att kallas hemindustri. I samband med hemindustrins framväxt lades också en av grunderna till kapitalismen som längre fram i tiden skulle sätta sin prägel på Europas ekonomi.
Under nya tiden dominerades det ekonomiska tänkandet i Europa av en merkantilistisk lära som kan sammanfattas med tron på att handel endast medförde vinst för den ene och förlust för den andre. Enligt detta tankesätt skulle man sälja dyrt och köpa billigt. Staten skulle därför helst importera så lite varor som möjligt och fylla på statskassan genom export. En följd av det här var i allmänhet att staten inrättade skyddstullar, importförbud och annat för att öka exportöverskottet.
Samtidigt förlades en stor del av det egna landets produktion till s.k. manufakturer - en tidig form av fabriker med tillverkningsindustri som ofta drevs av staten eller gavs stöd från staten. Manufakturerna blev en viktig beståndsdel i den merkantilistiska handelspolitiken som genomsyrade tidens ekonomi.
Nya tiden var en övergångsperiod mellan det gamla medeltida ekonomiska systemet och kapitalismen. I slutet av perioden hade den sparsamme köpmannen som klokt återinvesterade sina vinster, alltmer blivit ett ideal, även om adelsmannen som levde i överflöd och över sina tillgångar fortfarande utgjorde en mer eftertraktad livsstil.
LÄS MER: Ostindiska kompaniet
LÄS MER: De stora upptäckternas tid
LÄS MER: Nationalekonomiska teorier
LÄS MER: Riksbankens historia
Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.
Fjärrhandel: Långdistanshandel - handel mellan avlägsna platser.
Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.
Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, maskiner, fastigheter och skepp.
Manufakturer: En enklare form av tillverkningsindustri som stod utanför skråordningen, ofta med outbildad arbetskraft. Manufakturerna var ett mellanting mellan hantverksmässig tillverkning och fabriksdrift.
Merkantilism: Idéer om att handel medför vinst för den ene och förlust för den andre. Man bör därför undvika att importera varor, men att exportera är bra.
Produktion: Tillverkning
Ränta: Priset/kostnaden för lån av pengar. Ränta betalas av den som lånar pengar, till den som lånar ut pengarna, vanligtvis banker.
Skrån: Ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena var sammanslutna i olika föreningar, ämbeten, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Skråväsendet innebär också att bara de som var medlemmar i ett skrå fick ägna sig åt yrket.
Tull: En skatt (avgift) som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.
S Nationalekonomins tidiga historia i SverigeNationalekonomi som vetenskapligt skolämne som slog igenom med Sveriges första professur i hushållning (grekiska oeconomia) vid Uppsala universitet 1741. Tjänsten, som tilldelades Anders Berch, var ett medvetet drag av den dåvarande hattregimen för att främja sin ekonomiska lära, merkantilismen.Universitetens rop på akademisk frihet kom i andra hand när statsnyttan under frihetstiden ansågs kräva det. Berch hade 1747 skrivit boken Inledning till allmänna hushållningen. Denna blev den första akademiska läroboken i ämnet på svenska och innehöll både allmänna lärosatser och avsnitt om vikten av laglydighet, eldsläckningens konst och barnmorskornas betydelse. En annan betydande svensk nationalekonom var affärsmannen från Sundsvall Anders Nordencrantz (född Bachmansson). Han lyfte fram det praktiska livets köpmän (som kallades "närande", medan nästan alla andra grupper var "tärande") och betonade vikten av folklig uppfostran till sunt ekonomiskt beteende. Nationalekonomin växte fram från 1500-talet som läran om statens förvaltning och finansiella system. Först senare började den privata sfären att ägnas något intresse. |
Frågor till texten:
Ta reda på:
Diskutera:
Obs! I avsnittet Slaveriet och triangelhandeln, Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild samt Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776 finns mer fakta som berör handeln under nya tiden.
Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Niels Steensgaard, Bra Böckers världshistoria, del 9 - Världshandel och kulturkrockar (1500 - 1750), Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Christine Rider, An Introduction to Economic History, Cengage Learning, 1995
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Tiden Athena, 1996
David Christian, Berättelsen om allt - 13,8 miljarder års historia, Fri tanke, 2018
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.). Texten i faktarutan om "Nationalekonomins tidiga historia i Sverige" är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia.
Lästid 8 minuter
År 1871 upptäckte den norske säljägaren Elling Carlsen en hydda på ögruppen Novaja Zemlja norr om Ryssland. En gryta hängde fortfarande över den öppna eldstaden, och en klocka stod lutad mot en vägg. Böcker, vapen och hushållsföremål låg strödda här och där. Ingen var hemma, men det var inte så konstigt. Hyddan hade stått övergiven i 274 år. Carlsen hade upptäckt den plats där holländaren Willem Barents tvingats övervintra med sin besättning i slutet av 1500-talet. Barents hade letat efter Nordostpassagen - sjövägen från Europa till Kina norr om Ryssland. Liksom många andra kom Barents aldrig tillbaka...
Lästid 13 minuter
Nordvästpassagen kallades den sjöväg till Asiens rikedomar som många européer hoppades finna norr om Amerika. Men de som sökte efter Nordvästpassagen stoppades gång på gång av ismassor. Många upptäckare försvann spårlöst och kom aldrig tillbaka Trots detta fortsatte sökandet i århundraden. Efter mer än fyrahundra år lyckades en norrman hitta passagen - det visade sig att det tog tre år att ta sig igenom...
Lästid 23 minuter
I början av 1500-talet var peppar lika värdefullt som silver i Europa. Peppar kunde användas som betalning för gårdar, mark och mycket annat. Andra kryddor var minst lika mycket värda och Spanien och Portugal tävlade om att hitta vägen till Kryddöarna där de värdefulla växterna fanns. Ett av försöken att hitta vägen ledde till den första världsomseglingen. Men priset var högt. 270 man seglade ut och bara arton kom tillbaka. Resten hade dött, bland dem befälhavaren. Resan gick ändå med vinst och den spanske kungen var mycket nöjd...
Lästid 11 minuter
Fartygen hade namn som Venus, Kärleken, Blå Liljan, Gotländske Gumsen, David och Goliat, Brune Hästen, Röda Stjärnan och Gröne Jägaren. Lasten – järn, koppar, tjära, trä – var på väg till Amsterdams penningstinna marknad. Vid Damtorget och det nybyggda Rådhuset mötte besättningarna köpmän och sjöfolk från världens alla hörn. Främmande språk surrade i luften och exklusiva kryddor gav egenartade dofter. Stadens magnifika köpmannahus med sina rikt dekorerade fasader imponerade på besökarna under en tid när Sveriges ekonomi var nära knuten till kontinentens och när samverkan mellan handelsmakten Holland och militärmakten Sverige gav god ekonomisk utdelning på ömse håll.
Lästid 15 minuter
- Måtte djävulen ta dig. Varför kommer ni hit? Den hälsningen mötte portugisen Vasco da Gama som med sin expedition efter många månader nått fram till Indiens västkust. De arabiska köpmän som handlade här fruktade att européerna skulle ta över den lönande handeln över Indiska oceanen. Köpmännens oro skulle bekräftas – något som till stor del berodde på att européernas skepp var hopspikade medan arabernas fartyg var hopsydda med tråd...
Lästid 10 minuter
Columbus första resa år 1492 är en av de viktigaste i världshistorien. Färden ledde till att Amerika fästes i det europeiska medvetandet. Andra européer hade nått Amerika före Columbus; vikingar som Leif Eriksson med säkerhet och kanske andra också. Newfoundland i Nordamerika, t ex, kallades "Kungen av Portugals land" i mitten av 1400-talet. Men Columbus var den som verkligen hamrade in att det på andra sidan Atlanten fanns land som relativt enkelt gick att nå med fartyg...
Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om hantverk och yrken under 1700-talet. Under 1700-talet ökade hantverkarklassen i antal och deras inflytande likaså. I Vänersborg utgjorde man 20% av befolkningen och inte mindre än 34 hantverk representerades...
Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om Kinesisk porslintillverkning och handeln med Europa. Traditionen att tillverka porslin i Kina har en drygt 3000-årig tradition. Under 1600-talet fick Europa upp ögonen för det kinesiska porslinets höga kvaliteter...
Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om 1700-talets mått och vikt. Före 1878 hade vi system för mått och vikt vilka i vissa fall hade rötter ner i medeltiden...
Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om mynt och pengar i 1700-talets Sverige. Kilotunga kopparplåter och kopparmynt som är silvermynt, 1700-talets penninghistoria är både spännande och komplicerad...
Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om Ostindiska kompaniet. År 1731 bildades Svenska Ostindiska Companiet. Under de följande 80 åren skulle företaget svara för import av betydande mängder te, siden kryddor, porslin med mera från Kina och Sydostasien...
Genomgång (12:54 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega berättar om handelns utveckling i Europa under drygt tusen år - från romarrikets undergång till mitten av 1700-talet. Här berättas bl.a. om läget efter romarriket, städernas handel, riskfyllda resor, sjövägen till Indien, läget efter medeltiden, triangelgandeln m.m.
Genomgång (14:51 min) om handelsmönster under nya tiden. Här berättas bl.a. om tidens sjöfart, upptäckten av nya handelsvägar bl.a. till Indien, men fokus ligger på upptäckten av Amerika och dess konsekvenser för både urinvånarna och Europa. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Genomgång (14:53 min) om handelsmönster under nya tiden. Här berättas om koloniseringen av Central- och Sydamerika och hur det påverkade den europeiska handeln. Fokus ligger på slaveriet och triangelhandeln. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Genomgång (4:42 min) om handelsmönster under nya tiden. Här berättas bl.a. om fjärrhandeln och handelskapitalism. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om Ostindiska kompaniet. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.
Föreläsning (11:34 min) där läraren Gustav Wigren går igenom vad merkantilism innebär.
Föreläsning (11:22 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om den tidigmoderna tiden ur ett ekonomiskt perspektiv. Fokus ligger på de geografiska upptäckterna och kapitalismens uppkomst. Filmen riktar sig till gymnasiet.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (40:30 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om Afrikas historia ca 1400-1800 med fokus på slavhandeln över Atlanten. Staterna Kongo, Ashanti och Dahomey presenteras.
Andra delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruk och livet på landet 1500-1700. Från och med andra delen (skrolla ner) berättas om resenärer, befolkningsmängden, statsmakten, mängden människor, livsmedelsproduktionen, skatt och ränta, jordägande, mat och makt, bondeuppror, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Tredje delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om den agrara revolutionen d.v.s. 1700-talets svenska jordbrukssamhälle och de stora förändringarna som ägde rum inom jordbruket. Här berättas om landsbygden, bönderna, de fattiga, adeln, arbetsliv, husdjuren, städerna, Sveriges befolkning, nyodling, nya redskap, potatisen och brännvinet, transportrevolutionen, bygemenskapen, storskiftet, jordbrukets mekanisering, produktion och levnadsstandard, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
