M
Kategori

Under 1800-talet byggdes ett europeiskt världsimperium. Europa har aldrig varit så dominerande som under den här perioden. Vid Berlinkonferensen 1884 delades stora delar av Afrika upp mellan Europas stormakter.

Nationalism och imperialism 1815-1914

klocka
Lästid 5 minuter

Innehåll

Tiden efter Wienkongressen 1815 (som avslutade Napoleonkrigen) och fram till första världskriget 1914 kan ses som nationalismens och imperialismens tidsålder.

Under perioden genomgick Europas karta stora förändringar varefter många nya nationer uppkom. Stora riken splittrades i mindre stater och små länder förenades i större.

Vid sekelskiftet 1900 behärskade också några europeiska kolonialmakter en stor del av världen utanför Europa.

Nationalismens ideologiska bakgrund

Fram till franska revolutionen i slutet av 1700-talet legitimerade sig de styrande genom en ”gudomlig” ordning där kungen var utsedd av Gud att regera över sitt folk...

Tiden efter Wienkongressen 1815 (som avslutade Napoleonkrigen) och fram till första världskriget 1914 kan ses som nationalismens och imperialismens tidsålder.

Under perioden genomgick Europas karta stora förändringar varefter många nya nationer uppkom. Stora riken splittrades i mindre stater och små länder förenades i större.

Vid sekelskiftet 1900 behärskade också några europeiska kolonialmakter en stor del av världen utanför Europa.

Nationalismens ideologiska bakgrund

Fram till franska revolutionen i slutet av 1700-talet legitimerade sig de styrande genom en ”gudomlig” ordning där kungen var utsedd av Gud att regera över sitt folk.

ANNONS

ANNONS

Vid tiden för de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike hade upplysningens och naturvetenskapens idéer bidragit till att ifrågasätta detta konstruerade tankesätt. Makten skulle istället utgå ifrån folket genom val. Ur dessa liberalistiska idéer växte senare nationalismen fram.

Nationalismen föddes under den franska revolutionen

Nationalismen har sitt ursprung i franska revolutionen. Under slutet av 1700-talet gjorde folket revolt mot överheten i Frankrike varefter den gamla maktordningen, där kungen och adeln bestämde, byttes ut mot en ny som istället utgick från folket.

De styrande i Europas övriga länder var vettskrämda för att revolutionens idéer skulle få fäste i deras egna länder. Land efter land förklarade därför krig mot Frankrike för att återställa den gamla ordningen och förhindra de upproriska idéerna att spridas.

För att kunna försvara revolutionens idéer infördes allmän värnplikt i Frankrike under mottot ”ett folk, en stat”. De franska soldaterna slogs inte längre för en kung utan för en nation. Den nya idén om nationen som ett enande folkligt tema utnyttjades av Napoleon som förde idén vidare genom Europa med sina segerrika arméer.

Under 1800-talets gång spred sig därefter idén i Europa om att ett folk med samma språk, religion och seder utgjorde en nation. Därför borde varje nation också utgöra en egen stat.

Nationalismen både enade och splittrade

Strävandet efter att förverkliga de nya nationalstaterna gick i två riktningar. Den ena gick ut på att förena folk av samma nationella karaktär som var fördelade bland olika stater till en egen stat. Italien och Tyskland utgör exempel på det.

Den andra riktningen gick åt motsatt håll och ville istället frigöra folk av samma nationalitet från andra folkgrupper de inte hörde samman med, men tvingats ihop med. Detta hände bland annat inom Habsburgska väldet (Österrike-Ungern), Ryssland och Osmanska riket (Turkiet).

Imperialism och europeisk dominans

Vid sidan av nationalism präglades också större delen av 1800-talet och början av 1900-talet av europeisk imperialism. Imperialism syftar till att en stat strävar efter att utöka sin politiska och ekonomiska makt över andra länder.

ANNONS

ANNONS

I slutet av 1870-talet inleddes en kapplöpning mellan de ledande europeiska staterna om att erövra landområden på andra kontinenter. Storbritannien och Frankrike skaffade sig de största kolonialväldena och många andra europeiska länder följde efter. Afrika och Asien delades upp mellan de europeiska stormakterna. Kina blev ingen koloni, men förlorade det mesta av sin självständighet.

Nationalgardet i Paris på väg till fronten 1792. Den franska flaggan (Trikoloren) började användas under revolutionen. Flaggans tre färgfält symboliserar frihet, jämlikhet och brödraskap. Målning av Léon Cogniet (1794-1880).

Europa har aldrig varit så dominerande som under den här perioden. Industrialiseringen gav många av de europeiska länderna resurser och drivkraft att föra en imperialistisk politik i jakt på råvaror och ökad politisk makt. Men den europeiska dominansen fick snart konkurrens. På andra sidan Atlanten växte USA fram som stormakt och fick under periodens gång allt större ekonomiskt och politiskt inflytande. Även USA skaffade sig kolonier.

I inledningen av 1900-talet började också det nyligen industrialiserade Japan visa imperialistiska tendenser i Asien.

Det enorma ryska imperiet expanderade i det egna närområdet istället för i främmande världsdelar.

Imperialismens drivkrafter

Orsakerna bakom imperialismen kan delvis förstås genom ekonomiska motiv. De europeiska stormakterna utvann bland annat råvaror från sina kolonier som utnyttjades i hemländernas industrier. Samtidigt skapade de erövrade områdena en ännu större marknad för kolonialmakternas handel.

ANNONS

ANNONS

Men imperialismen hade också ofta politiska och kulturella motiv. De västerländska kolonialmakterna ökade sin inbördes status genom att lägga under sig fler kolonier. Samtidigt fanns vid den här tiden en övertygelse om den egna kulturens överlägsenhet gentemot främmande kulturer, vilket ofta tog sig uttryck i godtyckligt våld och intensiv missionsverksamhet.

Imperialismen skapade en brutaliserad människosyn

Imperialismen i dess värsta form ledde till ofattbara grymheter då länder exploaterades hårt och folk utrotades. Det är därför tänkbart att imperialismen bröt ned hämningarna hos många och ledde till en mer brutaliserad människosyn. Europa fick sona för det under den efterföljande epoken som inom historieskrivningen ibland kallas för världskrigens tid.

LÄS MER: Nationalismens historia

LÄS MER: Teorier om nationalism - dess ursprung och funktion

LÄS MER: 1800-talet och nationalismen i Sverige (artikelserie)

LÄS MER: Kolonisation och kolonialism

LÄS MER: Kolonisation - bara avigsidor?

LÄS MER: Viktorianska England och brittiska imperiet  (artikelserie)

PODCAST: Stater och nationer

PODCAST: Orsaker till första världskriget
 

Nationalismens uppkomst

Ett oförutsett och oplanerat resultat av den franska revolutionen var att lusten att göra uppror mot den gamla ordningen L'ancien regime spred sig med Napoleons arméer till andra länder än Frankrike. Över hela Europa började människor bli medvetna om att de tillhörde en nation och ett folk och de var beredda att kämpa för sina nyvunna ideal. Till detta bidrog säkert också upplysningstankarna om den fria medborgarens möjligheter.

Man samlades kring revolutionens deklarationer: frihet, jämlikhet och broderskap och deklarationen om de mänskliga rättigheterna, och kring nya nationella symboler som flaggor och nationalsånger (Trikoloren och Marseljäsen).

Sakta formades tankarna på att alla människor som talade samma språk och som delade samma historia och erfarenheter tillhörde ett gemensamt folk. Nationalismen hade sett sin födelse.
 

ANNONS

ANNONS

Viktiga begrepp

Imperium: En stor stat som omfattar flera nationer eller folkslag. Ursprungligen användes begreppet imperium inom romarriket för höga befattningshavares myndighet (maktbefogenheter), men begreppets betydelse kom att förändras med tiden till att istället syfta på rikets maktsfär. Ett imperium skiljer sig från en federation genom att inte erbjuda politisk representation till de områden som ingår. Jämfört med senare tiders nationalstater skiljer sig ett imperium genom att vara mer mångkulturellt. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla ett imperium kallas för imperialism.

Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. När stater på ett organiserat sätt försöker bilda eller upprätthålla kolonier kallas det för kolonialism. Läs mer >

Kolonialmakt: En stat som äger kolonier.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Nationalism: En världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom i Europa under 1700-talet och ledde under 1800-talet till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag.

Under 1800-talet blev nationalismen en ny politisk kraft i Europa. I stora riken som det habsburgska väldet började olika folkgrupper uppleva sig som skilda nationer och krävde att få bilda självständiga stater. Folk med samma språk och kultur som levde splittrade i olika stater försökte istället gå samman. Under 1860-talet enade Bismarck de tysk talande områdena i ett rike under preussisk ledning. Ungefär samtidigt bildades Italien. Också i USA skedde ett slags nationsbygge. Den indianska ursprungsbefolkningen fördrevs allteftersom nybyggarna flyttade västerut. På 1860-talet försökte sydstaterna bryta sig ur unionen men besegrades av nordstaterna i ett inbördeskrig. Resultatet blev bland annat att slaveriet avskaffades i hela USA.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Wienkongressen: En konferens mellan ambassadörer från Europas stormakter som hölls mellan 1 september 1814 och 9 juni 1815. Målet med konferensen var att försöka bringa ordning mellan Europas stater efter Napoleonkrigen. Det var viktigt att återställa maktbalansen i Europa, att ingen stat skulle få ett dominerande inflytande. En ledande princip var även att de gamla furstehusen skulle återinsättas även om gränser flyttades och områden byttes. I alla stater gjorde aristokratin försök att få tillbaka den maktposition som den haft före revolutionen och Napoleonkrigen. Reaktionen mot franska revolutionen var också en reaktion mot upplysningstiden.

Etnicitet togs inte i beaktande vid de territoriella förändringarna, vilket på många platser ledde till att etniska grupper med en stark självidentitet utvecklade en stark nationalism. Ett exempel på de etniska problem som uppstod är Serbien, där den uppblossande nationalismen i förlängningen ledde till skotten i Sarajevo, en av många utlösande faktorer till första världskriget.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn en viktig idé som nationalismens grundar sig på.
     
  2. Förklara varför nationalismen föddes under franska revolutionen?
     
  3. Hur spreds "nationalismens idéer" genom Europa under 1800-talet?
     
  4. Nationalismen både enade och splittrade. Varför?
     
  5. Förklara vad som menas med imperialism.
     
  6. Vilket samband finns mellan Europas industrialisering och imperialismen?
     
  7. Nämn några viktiga orsaker till att vissa stater började bedriva en imperialistisk politik.
     
  8. Resonera kring imperialismens (inkl. kolonialismens) negativa följder.

Ta reda på:

  1. Jämför kartor över Tyskland som visar landet i början av 1800-talet samt i slutet av 1800-talet. Beskriv vad som har hänt.
     
  2. Vem var Otto von Bismarck? Varför är han känd?
     
  3. Jämför kartor över Italien som visar landet i början av 1800-talet samt i slutet av 1800-talet. Beskriv vad som har hänt.
     
  4. Vilka folk på Balkanhalvön lyckades göra sig fria från det Osmanska riket på 1800-talet och i början av 1900-talet? Jämför en karta som visar Osmanska riket (Ottoman empire) i början av 1800-talet med en som visar området strax efter första världskriget (efter 1918).
     
  5. Vad var opiumkrigen och boxarupproret?
     
  6. Varifrån har Victoriafallen och Victoriasjön i Afrika fått sina namn?
     
  7. vad bestämdes under den s.k. Berlinkonferensen 1884-1885? Varför kan den konferensen symbolisera imperialismen?
     
  8. Jämför en karta som visar Afrika i början av 1800-talet med en karta som visar Afrika i början av 1900-talet. Försök kommentera skillnaderna.

Diskutera:

  1. Läs texten till vår svenska nationalsång från 1844. Är texten nationalistisk? Motivera och ge exempel med hjälp av citat.
     
  2. Har européerna stulit landet från Nordamerikas urbefolkning? Motivera.
     
  3. Det finns de som hävdar att imperialismen (inkl. kolonialismen) är den främsta orsaken till att många länder än idag kan räknas som u-länder. Eller bär dessa länder själva huvudansvaret för deras fattigdom? Vad anser du? motivera.
     
  4. Hur tror du att Afrikas befolkning skulle ha haft det idag om inte de europeiska länderna hade skaffat kolonier där?
     

Obs! För mer fakta och frågor om nationalism, se avsnitten: Nationalismens historia och Nationalism (som ideologi)
 

 

Litteratur:
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1995
E.J. Hobsbawm, Imperiernas tidsålder, Tiden, 1994
Oredsson m.fl., I historiens spegel, Studentlitteratur, 2001
David S. Landes, Nationers välstånd och fattigdom, Prisma, 2000
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)


 

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 29 november 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Nationalism och imperialism

S

Politiska och ekonomiska utvecklingen i 1800-talets Europa

av: Robert de Vries (red.)
2018-10-25
klocka Lästid 5 minuter

Efter de långa Napoleonkrigen i början av 1800-talet följde en lång period då det i stort sett rådde fred i Europa. Århundradet kom istället att bli omvälvande och dramatiskt på andra sätt. Under 1800-talet förändrades nämligen det europeiska samhället i grunden - både ekonomiskt och politiskt. Vi ska här belysa några av de viktigaste företeelserna...

+ Läs mer

L

Sepoyupproret 1857-1858

av: Carsten Ryytty
2018-05-06
klocka Lästid 3 minuter

Under andra halvan av 1700-talet styrde det brittiska Ostindiska kompaniet över Indien där de inlett en hänsynslös exploatering av den indiska befolkningen. Efter det blodiga sepoyupproret, vilket började som en resning bland infödda soldater i engelsk tjänst, övertog den brittiska regeringen 1858 styret.

+ Läs mer

M

Dubbelmonarkin Österrike-Ungern

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2018-02-24
klocka Lästid 3 minuter

Dubbelmonarkin, kejsardömet Österrike och kungariket Ungern var formellt en personalunion mellan åren 1867-1918 med Frans Josef (1830-1916) som österrikisk kejsare och ungersk kung...

+ Läs mer

M

Vad har kolonialismen betytt för världen?

av: Hans Thorbjörnsson
2017-09-12
klocka Lästid 2 minuter

Kapitalismen anses ha varit den viktigaste drivkraften bakom kolonialismen. Pengar som tjänades i kolonierna stannade inte kvar där utan gick till Europa eller Nordamerika. Handeln med slavar var länge ett särskilt otäckt exempel, liksom den engelska och amerikanska opiumhandeln till Kina...

+ Läs mer

M

Hur såg britterna på sitt imperium?

av: Hans Thorbjörnsson
2016-10-28
klocka Lästid 4 minuter

I tidskriften Populär Historia (juli 2006) skrev Dick Harrison om britternas dåtida stolthet över sitt imperium. Det var en stolthet som byggdes upp kring personer och hjältar som Charles Gordon och David Livingstone...

+ Läs mer

S

Teorier om nationalism - dess ursprung och funktion

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-09-04
klocka Lästid 9 minuter

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi människor kanske skapat nationalismen? Kan man tänka sig ett samhälle helt utan nationalism? Frågorna är många...

+ Läs mer

Länkar om Nationalism och imperialism

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS